Alva Nilsson är en 24-åring som spelat fotboll under många år men som nu bytt skor och handskar mot block och penna. Sportjournalist som lever och andas damfotboll. Tycker om tänker över det mesta som händer i damfotbollsvärlden – hyllar de som hyllas bör och tvekar inte att gnälla på de som förtjänar det. Undrar du något? Skicka ett mail till alvisnilsson@gmail.com så ser vi vad vi kan göra.

Att överleva måste va rätt mäktigt.

Vad tror ni – är känslan av att överleva, att klara kontraktet, större än känslan av att var bäst i hela djävla Sverige? Vilka tror ni egentligen var gladast igår eftermiddag, strax innan klockan 16. Malmö som lekt med Umeå och klädde sig i guldkronor eller Bajen som mot alla odds hade överlevt?

Hela dagen har jag haft en, i och för sig irrelevant, tanke. Inte kunnat släppa den men ändå inte kommit på en lösning. Så jag bollar över till er. Vad tror ni – är känslan av att överleva, att klara kontraktet, större än känslan av att var bäst i hela djävla Sverige?
Ställ fantastiska, överlägsna LdB Malmö och Hammarby mot varandra. Inför den sista omgången visst Malmö att de bara behövde spela av matchen. Lira lite klapp-klapp och sedan höja bucklan som sedan länge varit deras. Bajen å andra sidan tittade rakt ned i avgrunden och visste att kanske skulle inte ens tre poäng räcka. Malmö visste att guldet var deras även om de skulle få torsk av Umeå med fem bollar. Hammarby visste att om Sunnanå vann mot Linköping skulle de trilla ut ur damallsvenskan även om de tvålade dit Kristianstad med fem bollar.

Vilka tror ni egentligen var gladast igår eftermiddag, strax innan klockan 16. Malmö som lekt med Umeå och klädde sig i guldkronor eller Bajen som mot alla odds hade överlevt? Jag vet inte men hade jag fått välja hade jag helst spenderat lördagen på Kanalplan.

Därmed inte sagt att jag fråntar LdB Malmö någon cred för det de gjort. Det är fantastiskt. De har äntligen äntligen gjort det alla förväntats sig av dem. Det är starkt att bära blytunga förväntningar på sina axlar men Malmö har inte verkat tyngda av det. För första gången någonsin har de tagit förväntningarna med en klackspark där de ställer tre försvarare för att sedan rulla in bollen vid bortre stolpen. De har kanske inte lekt sig igenom hela säsongen men de lär nog ha skrattat en hel del på vägen om man säger så. Bajen i sin tur har inte haft speciellt mycket att skratta åt. Förlust efter förlust i tio omgångar innan de sprattlade till men ändå inte visade några tydliga livstecken. Sen stod de där med en omgång kvar och plötsligt fanns det inte utrymme för fler misstag. Då sprattlade fisken till en sista gång och landade tillslut i vattnet där de, på något sätt, simmade om Sunnanå och säkrade kontraktet. Än idag undrar vi hur det gick till.

Det var väl typ det jag hade att säga. Att glädjen igår kan ha varit större på Kanalplan än vid Malmö IP. Helt säker kan jag inte vara. Självklart kan jag inte det. Allt jag vet är att LdB Malmö i år vann SM-guld och att Hammarby, på något märkligt sätt, lyckades hålla sig kvar. Båda lagen lär, hur eller hur, ha varit djävligt glada igår. Eller hur?

Jörgen 2010-10-29 12:56

Du har ju så in i baljan fel.......!
Det e väl STOR Glädje hos båda lagen, dels är det 16 år sedan i Malmö som guldet var där. Sedan att Hammarby klarade sig kvar i serien.
Tror inte att man kan jämnföra glädje. sedan måste jag ju säga att om man skriver /bloggar för Damfotboll.com så ska man väl vara neutral i sin bedömning!

Alva Nilsson 2010-10-29 17:28

Fel i vad? Jag skriver väl aldrig vilka som kände störst glädje? Jag lägger fram argument och saker som kan spela in. Men jag skriver ingen "sanning".

Neutral i vad? Vilken bedömning? Jag delar med mig av en tanke liksom. Ingenting annat.

Jag tror att alla som skriver på denna sida har något typ av favoritlag.
Känns helt naturligt att ett lag man ser ofta ligger varmare om hjärtat. Jag har favoritspelare också. Den som enligt mig är bäst i Sverige just nu är Terre, blir jag partisk om jag säger så?
Den dagen jag får betalt för att va neutral kommer jag att vara neutral, men som det ser ut idag gör jag detta pro-bono och anser inte att eventuell klubbtillhörighet påverkar mina matchrapporter/artiklar. Bloggen är en helt annan sak. Här får jag ta ut svängarna och skriver det som faller mig in.

Förresten - du vet att jag inte är Hammarbyare va? http://www.damfotboll.com/blogg/hylla-de-som-hyllas-bor/sa-var-de-det-ha...