Dear Mr President

Lars-Åke Lagrell. Jag och han har aldrig riktigt fått tillfälle att snacka. Men jag tror att jag ska slå honom en signal. För jag tror att vi har en hel del att dryft om. Jag vill inte ge honom all den tid jag håller men en halvtimme eller så skulle jag kunna undvara. Jag tror att vi skulle ha ett meningsfullt åsiktsutbyte. Ärligt. Jag tror att vi skulle ha rätt mycket att diskutera. Kanske skulle han förstå mig bättre och jag skulle säkerligen lära mig en hel del av honom.

Jag skulle slå mig ned i stollen mitt emot hans skrivbord och be om mjölk i kaffet. Jag skulle läsa titlarna på fotbollböckerna som står uppradade i hans bokhylla. Sen skulle jag pilla lite på den fina pennan bredvid blocket, kanske ta en vetebulle och lyssna. Till en början skulle jag bara lyssna, spänt och med nyfikna öron. Ta till mig de han säger och skapa tankegångar i hjärnan, kanske anteckna lite här och lite där, men inte så mycket att jag glömmer bort att lyssna. Kanske bör jag ta med mig diktafonen istället? Jag är ju så seg på att anteckna. Men, kanske blir Herr Lagrell då reserverad och tror att det rör sig om en intervju, det vill jag ju inte. Jag vill bara sitta ned och försöka förstå Herr ordförande. Inga intervjuer. Inget politiskt korrekt snack. Hederligt, ärligt och respektfullt. Ja tack. Inget annat. Inte massa ord omklädda i menlösa meningar. Inte tassa runt på tå. Ärligt. Jag vill förstå Lars-Åke Lagrell och jag vill väldigt gärna att han lyssnar.

Samtidigt måste jag förstå att svensk fotbolls högsta chef har mycket att stå i just nu. Han måste deala med två feta fotbollsfloppar och samtidigt styra upp framtiden. Annars riskerar Sverige att hamna bland blåbärsnationerna i fotbollssammanhag. Herrarnas nya kapten Hamrén måste komma in i matchen på riktigt inför kvalet. Dennerby måste styra upp sitt lag och se till att de når framgång i ett mästerskap. Det yttersta ansvaret ligger på Lagrell. Jag måste respektera det när jag knackar på hans dörr.

Zlatan måste vara nöjd också. Alla nya, unga 25-åringar som håller på att ta klivet upp till de stora lirarna måste medietränas. Han ha mycket att stå i Herr Lagrell. Och inget får störa under arbetes gång. Men jag vill störa, jag vill som sagt knacka på hans dörr och slå mig ned. Föra ett öppet samtal. Jag undrar vad Lagrell skulle tycka om han visste om det, att jag mer än gärna skulle stör.a Visst hoppas jag också på framgångar för de båda landslagen – även om det är allmänt känt att jag hejar mer på damerna än herrarna. Men trots det skulle jag mer än gärna knacka på Lagrells dör och be att få sitta ner.

Jag undrar vad han skulle svara på de frågor jag har att ställa. Jag undrar vad han skulle tänka om jag förklarade min syn på fotboll för honom. Hur skulle Herr Lagrell reagera om jag pratade om spelare som ed pengars makt förvandlas till divor utan klubbhjärta och supportrar som håller på att förstöra sporten. Skulle Lagrell förstå mig om jag, med en klump i halsen och tårar i ögonen, hävdade att den sport som så många älskar är på väg att dö?
Framför att undrar jag vad herr Lars-Åke Lagrell, svenskfotbolls högsta chef, skulle säga om jag pekade på damlandslaget och sa; Det där är kärlek, snälla låt ingen förstöra det. Nu när herrfotbollen blöder kan du väl hjälpa mig att skydda det jag älskar allra mest.
Jag undrar vad Lagrell skulle skriva i sin dagbok om jag gång på gång upprepade;
- Låt inga idioter förstöra damfotboll så som de förstört herrfotbollen.
Jag undrar vad herr Lagrell skulle säga om jag bad att få mjölk i kaffet. Jag undrar vad han skulle svara på de frågor jag har att ställa. Jag undrar vad han skulle tänka om jag förklarade min syn på fotboll för honom.

Efter det skulle jag fråga hur han tänker när han utreder mindre bollar för fotbollslirande brudar. Samtidigt som jag skulle be om en påtår. Jag vill veta, verkligen på riktigt veta, hur han tänker. Om bollarna förminskas, vad blir nästa steg (och hur mycket mer kan egentligen en 5:a väga i jämförelse med en 4:a? Inte många gram)? Ska vi förminska planerna sen – och hur många mindre klubbar kommer då att lägga ner sin damverksamhet? Och steget efter det och efter det?
Kan vi inte koncentrera oss på det som är viktigt istället? Skulle jag fråga och grabba tag i ytterligare en sådan där bulle med pärlsocker på. Typ hur vi gör damallsvenskan till världens bästa liga igen? Vi kan ju börja med att minska glappet mellan damallsvenskan och näst högsta serien. Det skulle utveckla alla våra lovande spelare och steget till världseliten skulle inte bli lika stort. Sedan, när vi ändå är inne på ämnet – vad ska hända med själva serien Daaamallsvenskan? Ska vi fortsätta med en rak serie eller införa slutspel? Jag röstar för en serie, en rak sådan med åtta lag. Låt lagen möta varandra tre gånger per säsong (de fyra bästa kan få hemmafördel i tredje mötet). Sen kan vi ta oss en titt på marknadsföringen. Varför inte börja med svenska fotbollsförbundets hemsida som inte direkt kryllar av reklam inför seriematcherna. Kan vi rusta upp den, förbättra den? Ungefär här skulle Herr Lagrell harkla sig och jag skulle komma på mig själv med att inte ha tuggat klart innan jag öppnade käften, troligen skulle jag halka ned på minus i hans ögon. Lite sent påkommet kanske.

Måste klubbarna själva ta ett större ansvar och vem ska i sådana fall betala för det? Skulle jag fråga. Kan vi inte ta pengar från de rika och ge till de fattiga? Kan vi inte bestämma att de klubbar som inte bryr sig om sina damlag lägger ner och släpper spelarna till klubbar som tar ansvar, vill utveckla sporten? Eller är det att gå för långt? Jo, det är nog det va. Jag ber om ursäkt Herr Lagrell, det var en dum tanke.
Hur gör vi med domarna då? Du vet, de där rättviseskiparna som ofta lägger ribban för lågt – som glömmer bort att fotboll faktiskt är en fysisk sport och att brudarna inte är gjorda av porslin? Många tankar, många tankar, skulle Lagrell säga eftertänksamt.

Jag skulle avsluta hela spektaklet med att krossa en osynlig gräns. Peka på damfotbollen och sedan herrfotbollen. Ställa dem jämte varandra. Syna dem noga i sömmarna, be Herr Lagrell att göra samma sak. På peka att jag älskar båda typerna av fotboll. Om än inte riktigt lika mycket. Trycka på det – jag älskar fotboll, oavsett vilket kön som ställer sig på plane. Liksom för att förtydliga att jag inte hatar herrfotboll. Sedan skulle jag be Lagrell titta ännu än gång på herrfotbollen och sedan damfotbollen. Efter det skulle jag öppna munnen och viska.
- Vilken ser mest sjuk ut för dig? Den typen som i och för sig inte lockar enorma publikmassor eller den typen som håller på att förruttna bakom allt hat, bakom astronomiska löner och publikskandaler?

Efter det vill han nog inte att jag stannar. Så jag slänger min väska över axeln och lämnar rummet. Lämnar Herr Lagrell och hoppas att han tagit till sig vad jag hade att säga. Eller i alla fall respekterar mina tankar.

Alva Nilsson 2010-08-06 14:51

Nästa vecka kommer det ett inlägg runt att jag anser att det daltas för mycke med damfotbollen. Att vi ställer för låga krav på spelare och ledare. Förhoppningsvis hinner jag också med att – återigen – vara en djävla pessimist och skriva om mina, just nu, rätt dubbla känslor för världens vackraste sport under rubriken ” Jag hatar att jag älskar dig, jag älskar dig så mycket att jag hatar mig”. Känns som att det kan bli ganska intressant. I alla fall att författa det hela.

Gäst 2010-08-07 15:57

Go Alva! :-)

Madde 2010-08-07 16:17

Är ett möte som jag gärna skulle vilja lyssna på. Jag kan vara en fluga på väggen:)

Gäst 2010-08-14 13:38

Tjena Alva Nice going. Men tror inte du att om Damspelare skulle bli erbjuden summor som skulle öra dem ekonomiskt oberoende långt efter deras fotbollskarriaär skulle göra det? Me think they would. Mindre boll eller inte?? Why not blir lite mera fart kanske. Skulle kunna vara på prov i träningsmatcher så man kn utvärdera bollen. Mera fart roligare fotboll oavestt kön å ålder på Fotboll. Mindre plan skulle nog döda damfotbollen på lägre nivåer håller jag med om. Det finns de splare likt Den stora Guden Del Piero inom Herrfotbollen som har klubbkänsla andra e Spotti, Gerrard mm. Men annars härlig text för en TJEJ från B-Lunda;). Go get them Alva

Gäst 2010-08-14 13:38

Conny som skrev det som e ovanför.