Hylla de som hyllas bör
Alva Nilsson är en 24-åring som spelat fotboll under många år men som nu bytt skor och handskar mot block och penna. Sportjournalist som lever och andas damfotboll. Tycker om tänker över det mesta som händer i damfotbollsvärlden – hyllar de som hyllas bör och tvekar inte att gnälla på de som förtjänar det. Undrar du något? Skicka ett mail till alvisnilsson@gmail.com så ser vi vad vi kan göra.

En match gör ingen sommar

Publicerad 09 juli 2011, 18:32
Nu har vi hunnit njuta av segern mot USA. Och vet ni, det är nu det börjar på riktigt. Det här laget må ha tagit en historisk seger mot världsettan men den segern är ingenting värd om Sverige förlorar i morgon. Vid förlust blir VM 2011 bara ytterliggare än turnering i raden där det Svenska damlandslaget visar att de är ”sämst när det gäller” För en match gör inget mästerskap.

Givetvis ska vi inte ta ut en förlust i förskott, precis som vi inte ska ta ut en vinst. Men kom ihåg att inte höja Sverige till skyarna. 60-70 minuters bra spel mot Sundhages USA i en betydelselös (nåväl, de spelade trots allt om första platsen i gruppen) är en sak. En kvartsfinal – där det är vinna eller försvinna som gäller – är något helt annat.

Och hittills har det här laget varit ytterst pinsamma på att prestera i sådana lägen. Sämst när det gäller är en sliten klyscha som inte gör flopparna rättvisa. Det är dags att de pallar pressen nu, de borde ha den rutinen. Om de inte presterar i kvartsfinalen mot Brasilien finns en risk att Caroline Seger, Lotta Schelin och Charlotte Rohlin blir ihågkomna som ”de som inte pallade pressen”. Och det vore otroligt synd på sådana lirare.
Men jag känner att jag ger ett alldeles för negativt intryck här. Sverige går in i en kvartsfinal med en historisk vinst USA och en lika historisk gruppseger i ryggen. De går in i en kvartsfinal som stora favoriter. Med rätta. De visade mot USA att de vill vara med och leka (eller dansa) med de stora lagen.

Jag har ännu inte bestämt om jag tror på vinst eller förlust mot Australien men om mindre än ett dygn vet vi hur det gick. Jag vågar inte hoppas på förlust men när jag ser Lisa Dahlqvists utveckling under VM, när jag ser Nilla Fischer göra sin bästa landskamp någonsin, när jag ser en Hedvig Lindahl som minimerat sina misstag och när jag ser att Lotta Schelin är i en sjuk djävla form och kommer sätta bollen vilken minut som helst – då kan jag inte låta bli att, lite i smyg, tro på en vinst.
Men jag räknar inte med något skönlir. Det behövs inte heller. Om Sverige går ut och köttar sönder matchen i sann Frida Östberganda. Då är jag nöjd. Så länge de vinner får det se ut precis hur fan som helst. Om de slår långbollar i 93 minuter och gör mål på en kontring är jag knappas nöjd på spelet men troligen tillfredsställd med resultatet.

Jag vill också, som många andra, passa på att nämna Lisa Dahlqvist. Ingen kan ha missat henne. Hon har inte bara gjort mål, hon har (med viss hjälp från Seger och Fischer) tuggat i sig sina motståndare. När jag intervjuade henne innan VM var jag övertygad om att hon skulle få nöta bänk i detta mästerskap. Inte för att hon inte har förtjänat en plats utan för att det kändes så. Det är väl ingen hemlighet att Fischer alltid varit en av Dennerbys favoriter?

Jag kan inte svara på exakt vad Dahlqvist gjort på träningarna för att spela till sig en plats i VM-elvan. Men jag är glad att hon gjorde det hon gjorde. Herregud, vi snackar om en brud som går från tilltänkt bänkspelare till att få sitt stora internationella genombrott. USA vet vem hon är och jag är övertygad om att många amerikanska klubbchefer vill lägga vantarna på henne nu. Jag hoppas verkligen att hon blir kvar i damallsvenskan några år framöver. Det vore kul att se de kommande stegen mot den yppersta eliten på nära håll. Men det kanske är en önskedröm?

Så hur går det då i kvartsfinalen mot Australien? Jag har hela tiden sagt att Australien kommer bli detta mästerskaps stora överraskning och jag ser ingen anledning att ändra på de förhandstipsen bara för att Sverige står på andra sidan linjen när det vankas kvartsfinal. Vi ska inte underskatta Australien, verkligen inte.
Men visst känns det skönt att gå in i en kvartsfinal med vetskapen om att Sverige slagit USA? Visst känns det skönt att ställas mot Australien som torde ha stor respekt för Schelin, Seger, Sjögran och Dahliqvist.

Jag vet inte vad jag ska skriva mer. Är rädd att bygga upp mina förhoppningar bara genom att sätta dem på pränt. Jag hoppas på vinst men vågar inte tro, än mindre vågar jag höja detta lag mot skyarna. Om jag höjer dem mot himlen nu så faller de djävligt tungt vid en förlust, och trot eller ej – men jag har fortfarande mitt välmående att tänka på.

Martin 2011-07-10 00:37

Kan ju bara hålla med om Dahlqvist som varit helt enastående under detta VM med respekt- och skoningslöst spel på mittfältet. Hennes iskalla straff mot Hope Solo i USA-målet som gjorde allt hon kunde för att störa var riktigt häftig att se. Helt klart sötrsta positiva överraskningen för mig.

Nu hoppas jag, och detta trodde jag aldrig jag skulle säga, att Dennerby vågar fortsätta med Dahlqvist och Fischer på mittfältet och därmed peta en av mina favoritspelare Caroline Seger som inte varit lyckosam under turneringen utan mest dragit ner tempot i vårat anfallsspel. Nu lär hon väl spela och dominera mot Australien bara för att jag sagt så ...

Att Jossan, hur fasen lyckades hon återhämta sig så snabbt efter senaste skadan, måste få fortsätta på topp med Schelin ser jag som självklart så där bör Dennerby peta en annan av mina favoriter Landström.

Backlinjen har sett fantastiskt stabil ut och t o m Annica Svensson som jag själv var mycket tveksam till var en jätte emot USA. Rohlin är inte bara Sveriges bästa utan kanske t o m turneringens bästa mittback och jag är för första gången orolig för att vi kanske inte får se henne nästa säsong i LFC även om jag verkligen unnar henne att ta chansen att bli proffs och tjäna lite pengar. Thunebro var helt felfri mot USA och har också varit så bra som man kan och ska begära.

Slutligen då målvaktsposten där jag förvisso hävdar med en dåres envishet att det skulle kännas säkrare med Sofia Lundgren men till Hedvigs försvar ska sägas att hon har gjort färre misstag än man vant sig vid i mästerskap och dessutom haft det flyt som krävs för att de få misstag som har gjorts inte ska få sånna förödande konsekvenser de fått tidigare.

Allt som allt känner jag mig mer hoppfull än någonsin och i o m Japans historiska skräll så är det en OS plats i potten för våra fotbollsdamer.