Hylla de som hyllas bör
Alva Nilsson är en 24-åring som spelat fotboll under många år men som nu bytt skor och handskar mot block och penna. Sportjournalist som lever och andas damfotboll. Tycker om tänker över det mesta som händer i damfotbollsvärlden – hyllar de som hyllas bör och tvekar inte att gnälla på de som förtjänar det. Undrar du något? Skicka ett mail till alvisnilsson@gmail.com så ser vi vad vi kan göra.

Har inte vi viktigare saker att dryfta?

Publicerad 05 augusti 2010, 11:45
All den tid vi håller - kastar vi bort på att diskutera strunt saker. Korkat. Låt oss först utreda fotbollarna – låt oss komma fram till att brudarna kan fortsätta lira med 5:or. För det känns ju som ett djävla viktigt problem alltså. Låt oss ännu en gång konstatera att brudarna orkar springa fram och tillbaka på en fullstor fotbollsplan. Sen snackar vi om målen. Vita stolpar och samma storlek som nu – är vi överrens? Efter det kanske vi kan börja prata på riktigt, hur ska vi utveckla damfotbollen?

Den där känslan sköljer över mig.
Ni vet, samma känsla som när man 4 år ung biter i en fingervantet. Psykbryt och spunk i huvudet. På samma gång.
Oljud i öronen och ett ansikte som knöklar ihop sig till ett ansiktsuttryck inte ens en mor kan älska. Det är ingen direkt skön känsla.
Det känns också lite som när hon bredvid på pendeltåget svarar i telefon och börjar snacka tyska för att i nästa sekund lägga upp skitiga fötter på sätet mitt emot. Man vill bara skrika rätt ut men människor runt omkring hindrar mig.
”Tänk på att du är vuxen nu. Du ska klara av sånt här. Tänk på…” mässar jag tyst för mig själv. Men det är ingen tyska som sitter bredvid mig på pendeln och jag har inte heller bitit i en fingervante.
Jag har läst aftonbladet i mobilen en helt vanligt torsdagsmorgon. Och jag vill dunka huvudet genom glasrutan bredvid mig. Får hindra en impuls att ringa upp Lagrell. Kommer sedan på att jag inte har hans nummer så det är lugnt. Behöver verkligen mitt morgonkaffe för den här starten på dagen är verkligen, verkligen inte bra.

Lars-Åke Lagrell säger i dagens Sportbladet att fotbollsförbundet utreder frågan om mindre boll till fotbollsbrudar. Jag tror inte att det kommer hända. Men visst känns det som att förbundet är helt ute och snurrar när de anser att mindre boll kan vara lösningen på publikkrisen i damernas högsta serie? Jag tänker på Chandlers jobbiga tjej i vänner och säger ”OOooH. MY. GAad!” på ett sådant sätt att jag nästan skrämmer mig själv.

Jag vet inte om det är dålig journalistisk från Sportbladets sida eller dålig tankevärksamhet från förbundets. Men nog måste väl SvFF och Lagrell inse att det finns viktigare saker än bollarna? Nog utreder de väl andra saker också. Jag utgår från det. Men det är ändå rätt skrattretande att läsa. Lite provocerande. Nu utreds bollarna. På samma sätt som man under 70-talet utredde om brösten kunde ta skada av fotboll, undrar jag sarkastiskt. Varför inte bara låda brudarna lira? Det ända som händer med ett utspel som detta är att många spelare rynkar på nästan och många damfotbollshatare får möjlighet att spy ännu lite galla över sporten de föraktar. Bra jobbat. Bra tänkt. Men Sportbladet är väl nöjda? Är det inte djävligt tragikomiskt att tidningen nästan aldrig lyfter fram sporten – och när man gör det är det negativa nyheter som gäller. Nyheter som lär ge dem klick och kommentarer men som samtidigt knappast gynnar damfotbollen. Bra jobbat bladet, bra tänkt.

Jag kan tänka mig en rad grejer som Herr Lagrell skulle kunna göra istället för att utreda 4:or eller 5:or. Han skulle kunna lyfta fram damfotbolll på förbundets hemsida. Han skulle kunna planera för en superetta för damer. Han skulle kunna… Det finns mycket han skulle kunna göra. Men låt oss först utreda fotbollarna – låt oss komma fram till att brudarna kan fortsätta lira med 5:or. För det känns ju som ett djävla viktigt problem alltså. Efter det kan vi snacka om planerna. Låt oss ännu en gång konstatera att brudarna orkar springa fram och tillbaka på en fullstor fotbollsplan. Sen snackar vi om målen. Vita stolpar och samma storlek som nu – är vi överrens? Efter det kanske vi kan börja prata på riktigt, hur ska vi utveckla damfotbollen?

Alva Nilsson 2010-08-05 11:50

Struntsaker och andra stavfel. Det är också rätt dumt att jag inte kan redigera mina egna inlägg. Dumt.

Gäst 2010-08-05 15:42

Som jag minns det utreddes detta även på tidigt -90-tal, precis när jag hade börjat spela seniorfotboll. Då var jag mycket orolig och bekymrad över att behöva spela med mindre boll och på mindre plan, men så blev det inte. Kanhända har de utrett det någon mer gång fram till nu men känner sig ändå osäkra? Nä, skämt åsido, du har rätt Alva, det hänger inte på bollen, på storleken på planen eller på storleken på målet.

Gäst 2010-08-05 19:43

Jag vet inte om jag håller med helt och hållet. Vi kan faktiskt inte förneka att vi har andra fysiska förutsättningar än de manliga spelarna. Att ändra planstorlek är trams.

Målen kan jag hålla med om borde vara mindre för de yngsta elvamannalagen, både på pojk- och flicksidan (snacka om tuff uppgift för de korta målvakterna).

Och bollen då. Faktum är att vi inte har samma benmuskelstyrka. Detta innebär att vi inte kan spela lika stort spel (=lika långa passningar) som herrarna, eftersom fysiologin hindrar oss. Det hade varit intressant att se hur spelet hade ändrat sig med en lättare boll...

Förutsättningen då måste vara att en förändring görs även internationellt, vilket är föga troligt. Syftet måste också vara att utveckla fotbollen, inte att locka mer publik.

Och ja, Alva, jag håller med om att en superetta borde vara högst prioriterat (tillsammans med slutspel i Allsvenskan).

Anette Börjesson 2010-08-06 15:09

Under EM-slutspelet 81-83 samt i finalspelet 1984 användes 4:ans boll. Det är verkligen jättestor skillnad. Bollen är mindre i omfång och lättare.
Det var en svår balansgång och många av spelarna i landslaget fick känningar i knän och ljumskar.

Man kan fundera över vilka det är som har problem med att vi spelar med femmans boll och varför man ojas över det. Ofta hör man att tjejer inte kan slå en krossboll - men det gäller verkligen inte alla och måste man kunna det. Finns det inte andra lösningar.

Sen kan man ju undra över hur det blir när landslaget ska spela. Då måste man byta till femmans boll. Inte lätt.
Ska man byta måste ju det ske över hela världen annars förstår jag inte varför man tar upp det här i Sverige.

Vi får kanske svar en dag, men det lär väl dröja!