Hylla de som hyllas bör
Alva Nilsson är en 24-åring som spelat fotboll under många år men som nu bytt skor och handskar mot block och penna. Sportjournalist som lever och andas damfotboll. Tycker om tänker över det mesta som händer i damfotbollsvärlden – hyllar de som hyllas bör och tvekar inte att gnälla på de som förtjänar det. Undrar du något? Skicka ett mail till alvisnilsson@gmail.com så ser vi vad vi kan göra.

Inför VM, del 1

Publicerad 22 juni 2011, 19:42
Ingen kan ha missat att det snart är dags. VM. Världsmästerskapen i fotboll. Härligt men ändock lite skrämmande. Det kan gå fantastiskt bra, men det kan också gå käpprätt åt helvete. Jag kan egentligen inte sia om utgången i VM men jag kan dela med mig av mina, mer eller mindre genomarbetade, tankar.

Det är inte långt tid kvar ni och det känns i kroppen. Nervositeten stiger och det känns som jag knaprat i mig en hel hög med piller jag inte vet vad de heter. Jag behöver inget knark, damfotbollen är knarket. Berusningstillståndet infinner sig när det mästerskap vi väntat fyra år på närmar sig med stormsteg. Det här ska väl bli någon slags revansch för det rekordusla mästerskapet 2007? Det måste bli det.

Om sex dagar kliver Sverige in i turneringen mot okända Colombia. Jag är fullt medveten om att inga lag ska underskattas och att det inte längre finns några blåbärsnationer (bla bla bla), men om inte Sverige vinner mot Colombia ska jag tamefan sluta bry mig om damfotboll. För om Sverige förlorar mot Colombia har vi inget i ett VM att göra.

Sverige vinner givetvis mot Colombia, spelar jämt mot Nordkorea och ingen kan svara på hur det går mot USA, vi kan vinna med 2-1 eller förlora med 4-0, det visar sig den 6 juli. Förhoppningsvis går vi till kvartsfinal utan att behöva ta poäng mot ett USA aldrig tagit poäng av i ett mästerskap. Det vore djävligt jobbigt om den första historiska poängen måste komma i gruppspelets sista match, välkommet om den trillar in men jobbigt om avancemanget hänger på det. Förhoppningsvis, möjligen och troligen, går Dennerbys damer till kvartsfinal. Men där ta det stopp? Eller?

Ni som läst igenom spelschemat ordentligt vet att de mest troliga kvartsfinalmotståndarna heter Brasilien eller Norge. Det kan också bli Australien. Jag har inte tänkt på det tidigare men det kan faktiskt bli Australien. Plötsligt känns det troligt att Australien snuvar våra grannar på en plats i kvartsfinalerna. Jag tror nämligen att Australien kommer bli detta mästerskaps stora överraskning. Det kan alltså bli Australien men även Brasilien eller Norge.

Brasilien, visst kan Sverige slå Brasilien i en kvartsfinal. Minns 2003. Den gången var Marta inte bäst i världen och hjältinnan hette Malin Andersson. Det var åtta år sedan. Det är ett annat Brasilien vi ser idag och dessvärre även ett annat Sverige.
Idag finns ingen Ljungberg, Svensson eller Moström. Inte heller Jönsson, Marklund eller Östberg (som under kvartsfinalen 2003 tacklade Marta halvvägs till månen) finns kvar. Idag heter spelarna Schelin, Seger och Sjögran, Rohlin och Lindahl. Inget ont om dem men jag saknar verkligen en målskytt som Ljungan, en kreatör som Vickan och en gigant som Markan. Och jag saknar verkligen Malin Moström – av hela mitt hjärta.

Man ska inte dröja sig kvar i det förgångna allt för länge sägs det, jag vet att jag alltid kommer sakna Malin Moström. Men över till det VM som stundar och kvartsfinalen Sverige kanske går till. Möter vi Norge är chanserna för avancemang 50-50. De bittra minnena från kvartsfinalen i EM 2009 sitter fortfarande klistrade på näthinnan. Det sägs att Sverige är klokare nu och låt oss hoppas det. För annars är vi körda och vi får fortsätta drömma våta drömmar om ett nytt 2003.

Om Sverige, mot förmoda, förhandstips och sunt förnuft, skulle hanka sig fram till en final lär de förlora den. Jag har nämligen svårt att se Tyskland förlora en endaste match under detta mästerskap, än mindre en final. Tyskland har vunnit alla stora mästerskap under detta millennium, förutom OS. De har alltså vunnit tre EM och två VM på 11 år. Det har inte förlorat en VM-match sedan den 26 juni 1999 – den gången vann USA. När VM startar är det på dagen 12 år sedan Tyskland förlorade en match i VM. Det kommer dröja åtminstone fyra år till innan vi ser dem förlora igen. Inte ens Brasilien med Marta i spetsen eller USA med Sundhage vid rodret, kan stoppa den Tyska monstermaskinen. Tyskland vann VM i Kina för fyra år sedan utan att ha släppt in ett endaste mål under hela turneringen. Troligen kommer den sviten att brytas i år. Men jag har väldigt, väldigt svårt att se att Tyskland inte vinner guld på hemmaplan. Nog för att Prinz inte längre är drottning och sitter på tronen i damfotbollens värld, men hon leder ett Tyskland på väg mot ännu ett VM-guld. Varken USA eller Brasilien kan krossa Tysklands gulddrömmar. Inte heller Sverige. Att vi kanske, kanske kan överleva en kvartsfinal mot Norge eller Brasilien kan jag ge er. Men det finns inte en chans i världen att vi vinner en final mot Tyskland.

Martin 2011-06-25 19:04

Rohlin är enligt mig lika stabil och bra som Marklund var, dessutom ett större hot offensivt, men i övrigt håller jag med om att det är ett helt annat Sverige vi ser idag än 2003. Sen så hoppas jag förstås att Sofia Lundgren får chansen i mål. Det skulle vara ett stort + för Damlandslagets chanser att ta sig långt i turneringen.