Hylla de som hyllas bör
Alva Nilsson är en 24-åring som spelat fotboll under många år men som nu bytt skor och handskar mot block och penna. Sportjournalist som lever och andas damfotboll. Tycker om tänker över det mesta som händer i damfotbollsvärlden – hyllar de som hyllas bör och tvekar inte att gnälla på de som förtjänar det. Undrar du något? Skicka ett mail till alvisnilsson@gmail.com så ser vi vad vi kan göra.

Stress, kamp och äventyr - nu kör vi!

Publicerad 05 oktober 2010, 13:33
Då var det klart. Bestämt och klubbat. En lättnad och en längtan sänker sig över de norrländska skogarna. Lugnet efter stormen tänker jag. Sedan ändrar jag mig. Det har inte ens börjat blåsa ännu. Fortfarande råder lugnet före stormen och det är först nu det hela börjar. Stressen, kampen, äventyret.

Visst kommer det att bli stressigt. Vi, landslaget, har nu tre år på oss att spela ihop ett slagkraftigt landslag som kan prestera på topp när det gäller som allra mest – något som vi, landslaget, inte varit så vidare värst bra på under de senaste mästerskapen. Det blir en tuff kamp mot klockan men i och med det uteblivna kvalspelet finns tiden och möjligheten att spela träningsmatcher mot de absolut bästa landslagen. Typ USA, Brasilien, Nordkorea och Kina. Tufft motstånd som ger spelare chansen att spela sig in, eller ut, ur den trupp som ska representera landet i EM 2013.

Stressigt blir det också för oss, landslaget, supportrarna och media som brinner för damfotbollen och nu vill låta detta mästerskap svepa som en löpeld över landet. För ska vi fylla arenorna, skapa den där magiska stämningen som jag tidigare berört, måste vi kämpa hårt och tiden är knapp. Men jag tror att vi tillsammans, vi – landslaget, supportrarna, familjerna och media – kan göra detta. Om vi går in för det och kämpar oss blodiga. Framgång i VM och OS kommer givetvis ge en knuff i rätt riktning, men den framgången kan vi inte ta förgiven så låt oss nu marknadsföra damfotbollen och EM på alla tänkbara sätt. Facebook, twitter, bloggar. Och icke heller bör vi förglömma den underksattade från-mun-till-mun-metoden (som alltså inte innefattar hångel, även om det är mysigt). Låt oss prata om den damfotboll vi brinner för, låt oss sprida ordet, låt oss tillsammans fylla arenorna och göra det möjligt för damfotbollen att blåsa in som en varm bris över landet. Det kommer att bli stressigt, men nu kör vi!

Visst kommer det att bli en kamp. Vi kommer att få kämpa som bara den för att diskutera ned de som varje dag spottar på den idrott vi älskar och som förkastar det mästerskap vi vill göra till en fest. Igår läste jag minst 100 kommentarer kring EM 2013 på olika diskussionsforum. 90 procent av den var skrivna av negativa filurer som ”inte bryr sig om damfotboll” – var för de då ska skriva och tala om det varenda djävla någon skriver en pygmé liten artikel om fotboll för damer är en logik omöjlig för mig att förstå. Och jag orkar knappt bli arg längre. Ändå svarar jag, självplågeri kanske? Man vet inte. Jag vet bara att det kommer att bli en kamp. Inte bara mot mansgrisarna utan också mot media, med media. Vi måste försöka hitta någon slags symbios med media och få dem att förstå hur bra och viktig sporten är. Vi måste hjälpa media, få dem att bevaka damfotbollen på ett vettigt sätt. Jag tror att det kan gå. Om vi jobbar tillsammans. Det kommer att bli en jobbig kamp, men nu kör vi!

Visst kommer det att bli ett äventyr. Ett sjuhelvetes djävla äventyr. Jag känner mig otroligt stolt och glad över det faktum att jag kommer få möjlighet att njuta av detta på nära håll. Sist ett mästerskap spelades i Sverige var jag för ung för att fatta att brudar kunde lira fotboll. Nu är jag äldre, klokare och mer insatt. Nu förstår jag att äventyret tar fart här och nu. Stressen, kampen, äventyret. Endast första kapitlet är skrivet i denna saga. Denna fantastiska saga. Resten av sagan kommer att författas på vägen. Med start idag. Tillsammans ska vi nu försöka skriva ihop några av damfotbollens allra vackraste och viktigaste kapitel. Spelarna och ledarna, supportrarna och familjerna, media och fansen. Vi sätter oss nu ned för att skriva historia. Jag skriver mitt kapitel. Inte bara ett damfotbollskapitel utan ett viktigt och värdefullt kapitel i boken om mitt liv. Detta, ett fotbollsmästerskap som spelas i Sverige, har varit ett av mina absolut största livsmål. På riktigt. Enda sedan jag, 13 år ung, upptäckte att det fanns ett damlandslag i fotboll har jag drömt om den dagen då de blågula tjejerna lirar ett mästerskap på hemmaplan. Nu får jag möjligheten att uppleva det. Låt oss göra detta till ett helt fantastiskt minne som vi alla, inte bara jag, kan bära med in i framtiden. Det kommer att bli ett stort äventyr, nu kör vi!

Det är nu det börjar – stressen, kampen, äventyret. Let´s to this thing!

Taggar: EM 2013, damfotboll, damlandslaget, Sverige