Världens bästa Marta, del 3
Jag tycker inte om Brasilien. Inte ens lite. Brasilien och deras skönlir har aldrig frälst mig. Första gången jag såg det Brasilianska landslaget lira var den där kvartsfinalen under VM 2003. Och förutom att världens nu bästa Marta – då 2003 var det väl Prinz som var världens bästa om jag inte missminner mig – filmade till sig en till straff var det flera brassor som gnällde sig igenom matchen. Och jag måste säga att det, gnällandet och och tjatandet på domaren, inte direkt tilltalade mig.
Men det är något som jag idag, närmare 7 år efter matchen – VM-kvartsfinalen 2003 -, säger mig kommit över. Om det är sant eller inte låter vi vara osagt.
Det jag ännu inte kommit över är Cristiandes filmning under VM 2007. Ni vet nog vad jag snackar om. Egentligen är jag tveksam på om hon filmade. Men ni minns det säkert. Christiane springer strax bakom Amerikanskan Shannon Boxx. Cristiane trillar. Snubblar på sig själv. Domaren visar Boxx det röda kortet och en förtvivlad amerikanska lämnar planen. Hon protesterar mycket lite trots det regelvidriga röda kortet. Samtidigt dansar Cristiane runt på planen. Hon får sällskap av sina lagkamrater i Brasilien. Cristiane borde – enligt mig – förstått att domaren gjort ett misstag men ändå dansar hon, skrattar. Det är självklart inte Cristianes fel att domaren felat. Men att dansa segerdans när man lyckats lura domaren? Att vara jublande glad när en motspelare lämnar planen fast man är väl medveten om att det är man själv som gjort fel? O my! Jag mår illa!
Trots att jag dragit upp enskilda händelser är det egentligen inte dessa händelser jag hakat upp mig på. Dessa händelser fungerar endast som perfekta och klockrena exempel. Brasiliens damlandslag är osportslig på ett sätt vi sällan ser inom damfotbollen. Jag ser det var dag inom herrfotbollen men ytterst sällan inom damfotbollen. Och ja, jag lägger än värdering i detta. Damfotboll är näst intill (näst intill, därmed inte sagt att det inte förekommer) befriat från idiotiska filmningar och gap och skrik på domaren. Den som påstår att dessa regelvidriga övertramp inte är mindre i damfotbollen än i herrfotbollen får nog köpa nya glasögon. Men åter till huvudmeningen här. Damfotboll är en relativt ärlig typ av fotboll. Minst ärliga av de ärliga damfotbollslandslaget? Jo, just det – Brasilien.
Och det är därför jag aldrig hejar på Brasilien i en mästerskapsmatch – inte ens om det ställs mot Tyskland, och de som känner mig vet hur lite jag tycker om Tyskland – för att de är oärliga om man jämför med resten av damlandslagen. Och ni vet hur det är med vinnare? Vinnare blir förebilder, vinnare kopieras. Förstår ni då vad som skulle hända om Brasilien vann VM eller OS? Andra lag skulle apa efter Brasiliens vinnande koncept och plötsligt skulle damfotbollen risker att bli lika oärlig som herrfotbollen.
Men vad vet jag egentligen? Detta är ju bara mina tankar, mina subjektiva åsikter.



















Håller med till fullo! Brasiliens sätt att spela(varken dam eller herr) har aldrig tilltalat mig. Och sättet de uppträder på plan gör att jag nästintill avskyr dem. Som du säger är damfotbollen i det stora hela förskonade från filmningar och det är för det mesta fair-play. Men de brasilianska spelarna har en förmåga att filma och klaga på princip allt. Och den jag gillar minst är Christiane p.g.a hennes uppträdande i VM-07. Att de sen blev totalt utspelade av Tyskland i finalen var bara en lite tröst...
Visst de flesta av dem har fantastisk teknik men deras "gå-fotboll" klarar jag inte av. Och som jag sagt innan kan jag förstå att det kan rinna över på t.ex. Marta då hon blir väldigt fult tagen under matcherna, men i Brasilien verkar det vara genomgående bland de brasilianska spelarna att man ska slänga sig och klaga på domarna. Och jag tror inte de kommer vinna något mästerskap inom de närmsta åren så förhopningsvis blir de inte allt för stora förebilder...