Fluga i ögat.

Jag befarade det värsta när Burre tog sig för huvudet och ögat i matchens inledning. Många tankar for genom mitt huvud – spräckt ögonbryn? Huvudskada? Hjärnskakning? Ja alla möjliga hemskheter seglade förbi i mina tankar. När Burre själv skriker på domaren för avbrott blir jag faktiskt riktigt orolig. –”Domaren!! Jag har en fluga i ögat!” Alla spelare inklusive domare och folket i avbytarbåsen börjar fnissa. Tror inte det finns någon skönare än Burre faktiskt.

I helgen spelade vi en svajig match mot Falkenberg. Vi var hungriga efter vinst och Falkenberg behövde 3 poäng för att överleva i den här serien. Det var alltså två lag som var redo att bjuda upp till dans på Falkenbergs finfina arena. Vi höll i taktpinnen och hade det mesta av bollinnehavet men i tumultet efter Burres ”fluga-i-ögat-incident” gör de 1-0. Lite snopet och orsakades på grund av oskärpa bland Vittsjötröjorna. Ingen skugga över Burre förresten som var grym i lördags. Jag förstår verkligen hur handikappad man blir när man inte ser ordentligt. Det fick jag själv erfara när Sandra petade mig i ögat när hon skulle krama om mig efter mitt mål mot Linköping/Kenty. Jag vill gärna poängtera detta – jag grät inte av lycka (om än nära) utan tårarna sprutade eftersom halva Sandras arm varit inne i ögat. Minst. Jag var blind på ena ögat en bra stund efter det. Nåja, nog om det…

1-0 resultatet stod sig till halvlek vilket var ytterst frustrerande -vi var bättre men lyckades inte på sista tredjedelen. I paus fick vi lite skällning av Robert och med hans visa ord ryckte vi upp oss. Spelet blev konstigt nog något sämre i andra halvlek men ändå äter vi oss in i matchen. Vår debutant Erika byts in och hon behöver inte många minuter i sin debut förrän hon sätter bollen i mål! Härligt Erika!
Vårt andra mål för dagen kommer via en frispark som jag själv tog – Burre kom perfekt i ytan och nickade in den! Gött! Inte illa av två backar! = ) 1-2 blev också slutresultatet och äntligen fick vi sjunga vår segersång! Vi var fantastiskt glada medan Falkenberg såg väldigt ledsna ut eftersom detta innebar degradering till division 2. Men så är det i fotboll, där det finns en vinnare finns det tyvärr också en förlorare.

Projektet ”Hemlig kompis” som jag berättade om i förra inlägget fortsätter den här veckan med. Den ena presenten finare än den andra ligger i omklädningsrummet varje träning. Kul, men den finaste presenten vi kan ge varandra är 3 poäng i den sista och avslutande matchen. Jag har ju lovat att slå min målskörd sen förra året så jag behöver göra ett till på lördag (vi behöver ju inte gå in på hur många det blir sammanlagt). I så fall tillägnar jag det målet min hemliga kompis. Känner lite press faktiskt…

/ Charlie

Anette Börjesson 2010-10-12 21:27

Lycka till!