Höga berg och djupa dalar.

Vaknade med ett tjut i öronen idag. Kan det vara Sandras och Jossans skön(?)sjungande heela vägen hem från Göteborg som satt sina spår?
Utsikten från planen

Igår åkte vi på en tur till Göteborg för att möta nykomlingarna Hovås/Billdal. Efter lite snurrande hittade vi fram till en väldigt fin och mysig idrottsplats som låg precis vid havet. Istället för att njuta av den fina utsikten tänker man direkt att det här blir en blåsig match. Lite arbetsskadad blir man ju. Som tur var så var det en hyftsat vindstilla lördag. En lördag som för övrigt lockat många andra till Göteborg eftersom det var dags för det årliga Göteborgsvarvet. Min sambo skulle delta och jag tackar min lyckliga stjärna att jag kan skylla på fotbollen så att jag slipper tvingas med i sådana otrevligheter =)

Gårdagen bjöd även på en matchhjälte, ett gäng underbara supportrar och en nervös busschaufför.
-"Jag får sluta köra er till era matcher om det ska vara så här nervöst varje gång", sa han när vi skulle åka hem.

Det var nämligen så att matchen blev lite mer skakig och nervös än vad vi hade önskat. Nu är man ju alltid lite partisk men jag tycker att vi inleder matchen bäst och ändå gör de första målet. Som alltid så blir man lite ängslig men jag är så oehört stolt över alla i laget för att vi inte viker ner oss, hänger med huvudet eller ger upp. Vi har under tidigare säsonger haft lite svårt för att vända matcher men nu ger vi oss aldrig. Igår vände vi från 1-0 till 1-1 och 2-2 till 3-2.
Vem blev då dagens match-hjälte? Jo, Sofie Andersson. Jag brukar ju vara lite bitter över att målgörare alltid ska vara hjältarna men gör man tre mål så förtjänar man helt klart den titeln. Ni som följt vår blogg vet också att 3 mål betyder 300kr från John och Gun. Givetvis var de på plats för att följa oss och som lagkapten får jag ta emot deras segerpremie. Det börjar bli en hel del pengar nu och jag har försökt få över ansvaret på någon annan men inte lyckats. =)
Hursomhelst, efter att de gjort 1-0 hämtar vi upp till en ledning med 1-2 innan halvtid. Därför kändes det rätt lugnt i andra halvlek och vi hade rätt bra tryck på dem. När de då gör 2-2 så känns det som att få en spann med kallt vatten över sig. Samtidigt känner man ett inre lugn för man vet att med tjejerna på plan och de som är redo att hoppa in, kan vi försätta berg. Ingenting är omöjligt. Och med vårt 2-3 mål bevisar vi att vi verkligen är starka när det gäller.

Som rubriken skvallrar finns det båda höga berg och djupa dalar i det som vi kallar fotbolls-vardag. Vinster, serieledning, supportrar och den gemenskap vi har, är saker som hör till höga berg. När sedan olyckan är framme och Emma Unkuri sliter av sitt korsband är det verkligen djupa dalar som gäller. Unkan, vår härliga glädjespridare, som inte riktigt vet hur man gör för att vara sur (vilket hon med all rätt skulle kunna vara nu), följde med på matchen igår och hejade fram tre nya poäng. Även om hon inte spelade så är hon precis lika delaktig i poängen som alla andra. Precis som avbytarna, ledarna, supportrarna och vår busschaufför. Vår busschaufför undrar ni kanske nu? Hur kan han vara delaktig? Jo - hur sjutton skulle vi kunna vinna massa matcher om vi inte ens kan ta oss dit?

Vi är starka i år och det beror på ett recept med många olika ingredienser. Där varje liten sak bidrar till ett strålande resultat.

Ha det bäst

/Charlie

Taggar: Vittsjö
Anette Börjesson 2011-05-25 12:04

En skön plan som i sina bästa stunder kan locka till bad efter matchen. Närheten till stranden är inget minus, i alla fall inte på sommaren, blåsigt eller ej!