Miniläger
I lördags morse styrde vi kosan mot Danmark och Taastrup. Resan dit gick väl ganska bra får jag säga. Vi hann dock inte ens lämna Hässleholm (där vi samlades) förrän Unkan säger att hon måste på toa. Måste man så måste man, så vi skulle stannat på en mack om det inte varit för Madde (vår chaufför för dagen) som missade att svänga av. Så det slutade med att Unkan fick hålla sig hela vägen till Taastrup (Köpenhamn). Stackars.
Madde, som utöver att ha tagit på sig chaufförsrollen, organiserade hela helgen med stor bravur! Men det där med att köra manuell växel får hon nog öva lite på...kanske vissa trafikregler också...vad betyder till exempel heldragen linje? Vilka regler gäller för att byta fil och varför finns det refuger vid avfarter på motorvägar och så vidare. Smådetaljer helt enkelt.
Vi skulle alltså möta Taastrup som leder den danska motsvarigheten till division 1. Vi saknade en del spelare samt vår tränare men jag tycker att vi stundtals hade riktigt fint spel. I första halvlek. Sen gick det lite utför. Jag vill inte säga att vi var dåliga men det fanns liksom ingen gnista och ingen fart och vi bjöd in Taastrup allt mer i matchen. De var duktiga på att rulla boll och vi låg lite fel i positionerna vilket bäddade för deras kvitteringsmål till 1-1 (även slutresultatet). Efter detta var vi ganska bleka allihopa och orkanen som envisades med att förstöra matchen gjorde väl sitt till att det inte blev tal om något skönlir. Måste ändå nämna vårt mål i första halvlek som föregicks av riktigt fint spel. Vlora slår en riktig fin macka till Andy som bara precis touchar den vidare till Unkan som i sin ytterposition enkelt springer förbi sin back och sätter den i bortre! Mönsteranfall!
Efter matchen åkte vi tillbaka till Sverige och Malmö där det var dags för lagkamp på Utmaningarnas hus. Ett ställe som är ungefär som Fångarna på fortet - celler med olika uppgifter som ska lösas antingen genom tanke eller fysik. Mitt lag, som hette Trosa av någon oerhört outgrundlig anledning, stod som segrare när alla poängen räknades ihop! Woho!! Inte för att jag bryr mig om att vinna så mycket egentligen men det var ju faktiskt lite småkul. Jag brukar inte alls vara så tävlingsinriktad faktiskt men man blir ju lite påverkad av alla andra som är det. Att jag till exempel vill vinna varje övning på träningarna är ju egentligen inte sant. Och att jag ibland tävlar om vem som kan packa sin kasse snabbast på ICA är ju faktiskt mest på skoj. Nej, tävlingsinriktad kommer jag nog aldrig att bli, det är faktiskt till och med lite fånigt när jag tänker efter. Men när vi nu ändå vann så kan man ju glädjas med de andra i mitt lag som blev så glada.
För att fylla på våra energireserver inför kvällens utgång åkte vi sedan till en italiensk restaurang där vi säkerligen satte Vittsjö på kartan med vårt tjoande och vår frispråkighet. Mulle tittade sig nervöst omkring lite väl ofta och man kunde nästan se hur han tittade på entrédörren i hopp om att någon, vem som helst, skulle komma och ta honom därifrån. Men han hade nog rätt roligt ändå, vår kära Mulle. Efter en god middag svängde vi loss på en klubb som...vad ska man säga....ja, jag hade kanske inte gått där i vanliga fall men med vårt lag har man faktiskt roligt vart man än är. Och musiken var ju bra.
Idag har vi mest tagit det lugnt, fikat i Malmö och shoppat lite men nu är jag hemma. Ska vila lite samtidigt som jag följer min sambo i Vasaloppet. Om jag har tur ser jag kanske honom på TV. Imorgon är det fotboll igen, och på tisdag och på onsdag och....tycker ni det är konstigt att vi inte tröttnar på varandra? ...då har ni inte träffat tjejerna i Vittsjö! Supergoa lagkamrater och vänner varenda en!
/Charlie
PS. En varm hälsning från laget till Madde och Mulle för en mycket trevlig helg!
PS 2: Läs gärna mer om oss på www.vittsjotjejer.se


















