Sämre plats för fotografer i Damallsvenskan

Spontant känns det som att EFD skjuter sig själva i foten. Ska man på tex. Valhalla IP bli förvisad upp på läktaren eller bakom ett nät på kortsidan, då kommer i alla fall jag att lägga ner.

Mvh. Per Montini (KGFC)

Den information som finns på arenorna säger inte alls att man måste stå utanför avspärrningarna. Informationen säger något om ett visst avstånd och att man inte får gå framför spelarbänkarna eller skymma reklamen.

Vad vill EFD? Att fotograferna ska sitta på läktarna? För på de flesta fotbollsarenor (som inte har springbanor) saknas ett område för fotografer utanför avspärrningarna.

Det här är bara larvigt. Och det är ett skott i foten på de som inte behöver.
Jag har fotat både i superettan, herrar, och herrallsvenskan. Inte ens där finns det hårda regler Wijkström pratar om.

Det här är bara larv. Det kommer innebära sämre bilder. Och seriöst.... Är det vad damfotbollen behöver?

Det bör också nämnas att det, för varje säsong, blir allt svårare för skrivande journalister att utföra sitt jobb ordentligt.

Vi får inte gå ut på planen, då blir förbundet arga, vi får inte ställa oss i anslutning till omklädningsrummen - då försöker biffiga vakter kasta ut oss och vi får vackert vänta tills tv4 är klara med allt och alla innan presskonferensen börjar.

I herrallsvenskan får man, oftast, ta plats i spelargången och vänta på spelare. Vissa klubbar släpper i journalister i omklädningsrummet. I damallsvenskan får man knappt tag på spelarna. I Tyresö, som exempel, får man stå tillsammans med autografjagande kids och försöka fånga spelare. Alternativt får man prata med de spelare och tränare som KANSKE dyker upp på en presskonferens.
Det funkar inte. Och jag tycker då är oerhört dåligt att det här får ske. Till och med oproffsigt.

Bra på ett sätt om man är konsekvent: tillämpar man förbudet mot att beträda plan enligt ovanstående, lär även Hans Löfgren (en "vanlig medlem") stoppas från att svassa runt på plan och till och med dela ut blommar efter Tyresömatcher. Eller?

@Filip: svarar lite kort. Wijkström är absolut ingen judas. Hon har jobbat för damfotbollen i många, många år innan hon kom till EFD. Hon har slitit ideellt precis som många av oss andra. I många år.

Så nej. Det är sjukt orättvist att antyda det.

Måhända har vi olika uppfattningar av hur det bör fungera för media. Men hon är en eldsjäl precis som vi.

@Filip: det kan jag inte svara på. Antagligen har hon själv aldrig fotat vid en match. Troligen är det inte hon som bestämmer (i alla fall inte helt själv) att "såhär ska det vara". Möjligen är hon bara budbäraren av reglerna.

Jo, hur ska det vara och hur är det? Under alla år som jag bevakar damfotbollen har jag väntat på att berörda parter bjuds in till samtal för att diskutera detta. Men EFD eller SvFF har aldrig frågat.

De fotografer som har kommenterat här tillhör de bästa som bevakar damfotbollen i Sverige, Inte en enda är nöjd med Linda Wijkströms utspel. Det gör henne säkert inte till en Judas, ordvalet var allt annat än bra, men inte heller kan hon betecknas som en eldsjäl, eftersom hon livnär sig på damfotboll och gör inte detta bara för att hon tycker det är skoj och damfotbollen bör främjas. Det ingår i hennes jobb och jag hoppas hon får bra betalt för det. Arbete ska betalas om det är möjligt. Men i detta fall skadar hon damfotbollen vilket egentligen inte kan gynna klubbarnas intressen - klubbarna som är EFD och som i slutändan betalar hennes lön.

Jag kan tänka mig att det är både TV4 och de som betalar för reklamen som har klagat hos EFD. Jag kan också tänka mig att det är tafatta försök att "jämställa" damfotbollen med herrfotbollen., Samma regler liksom. Men det är fortfarande två världar och det kommer att förbli så åtminstone under min livstid. Så länge en Zlatan tjänar uppskattningsvis 125 ggr mer än en Lotta i månaden, så länge Champions League herrarna får 8,6 miljoner Euro var som premie för gruppspelet och damerna 20 000 för alla omgångar fram till finalen är det lite olika saker vi pratar om. Det borde EFD inse och smälta.

Men som både skrivanda och fotograferande reporter på fritiden som offrar mycket tid för den här idrotten, något som kanske inom några år om jag håller ut kvalificerar mig till benämningen eldsjäl (en sådan är den här sidans utgivare Anette Börjesson för all del!!!) har jag en hel del synpunkter om hur det ska vara.

Jag vill ha tillgång till de spelare jag vill prata med efter matchen. Eftersom de ofta smiter iväg till väntande tåg, bussar, flyg (om det rör sig om bortalag) har man endast en chans om man kan möta dem på fotbollsplanen efter matcher eller i omedelbar anslutning till planen.

Presskonferenser är bara angelägna om det finns mkt skrivande folk på en anläggning. Jag minns hur Hammarbys målvakt Emelie Ekman (som skrev för klubbens hemsida) och jag satt ensam på en mängd presskonferenser i Gula villan på Kanalen och mötte fyra representanter av två klubbar. Det kändes lite löjligt. Även här leder jämställdheten till något som inte fungerar. På en herrfotbollsmatch i tyska Bundesliga kan man lätt sitta med ett 50-tal journalister på en PK, då är det en annan sak.

För att kunna göra ett gott jobb, för att kanske prata med en helt annan spelare, för att föra en intervju som har lite med matchen att göra, men som vi kanske kan lägga in veckan efter matchen här på sidan som alla ni kan läsa, vill jag kanske prata med en spelare som inte kommanderas till presskonferensen.

Jag fick prata med Anita Asante ifjol, ett roligt och fint samtal vid sidan av planen i Tyresö. Sen ombads jag lämna området som EFD:s manual föreskriver. Jag hade innan dess avtalat med Christen Press efter matchen. Yes, sure, of course, sa hon. Men eftersom jag fick gå hittade hon inte mig och trodde jag hade gått min väg. Så väntade jag tills hon skrivit en mängd autografer och sedan sprang hon ut mot omklädningsrummet. Jag ropade efter henne, hon hejdade sig och kom tillbaka. Mycket tid hade gått. Hon hade nu också bråttom (tåget...) och vi fick bara byta tre frågor och svar.

Det är bara ett exempel, vi skulle kunna berätta fler historier, men det är kanske så EFD och sin generalsekreterare föreställer sig ett professionellt mediaarbete. Eller så struntar de fullständigt i all media förutom TV 4 som köper in sig på planen. Då spelar säkerheten ingen roll när studin står inte en meter från sidolinjen på Tyresövallen. I slutändan är det pengarna som räknas.

Man tror kanske att man kan bli av med alla skribenter och fotografer som skriver och fotar för i stort sett icke.-kommersiella sidor en gång för alla. Liknande var det i Tyskland 2011 där man trodde att mästarskapet skulle leda till en sådan uppsving att de stora tidningar och TV-kanaler rapporterar stadigt från damfotbollen.

Tyvärr, EFD,. det blev inte så. De stora kanalerna och tidningarna rapporterade om VM-turneringen. Efter den försvann dem alla och trots att man hade försökt stänga ut "amatörer", så är det åter igen dem som rapporterar om damfotbollen i Tyskland. De kallar jag eldsjälar.