Det är alltså Line Röddik Hansen, back i Tyresö FF, Katrine Veje, yttermittfältare i LdB FC Malmö, Mariann Gajhede, mittfältare i Linköpings FC och Johanna Rasmussen, yttermittfältare i Kristianstads DFF.
Gemensamt för alla fyra är att de är glada över att spela i Danmarks grannland. De tycker själva att de just nu spelar i en av världens bästa ligor.
Katrine Veje: – Nivån är mycket hög i Sverige. Du ska prestera ditt allra bästa för att ta en plats i laget. Det krävs helt enkelt mer än i Danmark.
Johanna Rasmussen: – Det råder en annan mentalitet i Sverige, damfotboll tas mera på allvar. Det är första prioritet eftersom de flesta är spelare på heltid och inte halvprofessionella som i Danmark.
Line Röddik: – I Tyresö sitter flera landslagsspelare på bänken och det talar nästan för sig själv. Det är ingen tvekan om att Sverige satsar långt mer på damfotboll än man gör i Danmark.
Mariann Gajhede: – Sverige har har god nytta av att den amerikanska ligan lade ner i höstas. Det har betytt att Damallsvenskan i år kanske är den bästa någonsin. Det finns inga givna matcher och det skapar mera spänning.
En Woouw-upplevelse
Alla fyra är överens om att det inte bara är på fotbollsplanen som Sverige ligger före Danmark. Det gäller även den respekt och erkännande som danska landslagsspelare möter när de är ute på stan och berättar att de spelar för antingen Tyresö FF, Linköpings FC, LdB FC Malmö eller Kristianstads DFF.
Line Röddik: – Många säger waouw när det hör att jag med med i Tyresö. Det är ett helt annat intresse för sporten än här hemma och det är inte ovanligt att vi har 2-3000 åskådare på hemmamatcherna.
Mariann Gahjede: – Jag känner mig mera uppskattad och erkänd för mitt spel än jag någonsin gjort i Danmark. Jag hör aldrig nedsättande anmärkningar och att livet är för kort för damfotboll.
För tillfället lever Mariann, Line, Katrine och Johanna många fotbollstjejers dröm, nämligen att leva till 100 procent på fotbollen.
Men faktiskt är är drömmen inte helt så bra som de fyra landslagsspelarna trodde. Både Katrine och Line har fyllt tillvaron i Sverige med annat än fotboll medan Marianne söker jobb som fysioterapeut.
Mariann Gajhede: – Kanske verkar tillvaron ibland tom eftersom vi kvinnor alltid har varit vana vid att ha något annat vid sidan av fotbollen. Jag börjar deppa och vill gärna använda min utbildning till något. Tyvärr är det litet svårt att kombinera sport och jobb för att vi tränar på tider som kolliderar.
Line Röddik Hansen: – Jag koncentrerade mig till 100 procent på fotbollen för tre år sedan när jag kom till Tyresö, men efter ett halvt år började jag studera idrott helt enkelt för att jag kände att jag höll på att bli dummare och dummare.
Katrine Veje: – Jag har lyckats komma in på journalistutbildning i Malmö i höst men hittills har jag tagit jobb på ett dagis för att jag behövde göra något annat.
– Jag förstår inte…
Alla fyra danskorna har nu varit i Sverige mer än ett år och har fått koll på svenska glosor och uttryck. Men i början var det svårt att göra sig förstådd gentemot både medspelare och tränare.
Katrine Veje: – Jag kommer ihåg att jag förgäves ropade i några matcher vänd spelet, men ingen fattade vad jag menade. Det hjälpte efter att jag tog en kurs i svenska och idag har jag inga större problem att göra mig förstådd eller att förstå vad andra säger.
Johanna Rasmussen: – Svenska är inte så svårt att lära och förstå, men det kan vara litet svårt att prata i synnerhet om du kommer till en del av Sverige där man talar dialekt.
Line Röddik: – Jag har gett upp att ”sjunga på svenska” men har beslutat mig för att det räcker med att de förstår vad jag säger och att jag kan förstå vad de säger.
Alla fyra danskorna njuter när de möter varandra i matcher och kan ”fördanska” dem litet. Katrine Veje och Line Röddik har spelat direkt mot varandra i flera matcher, men egentligen är det inte något som betyder särskilt mycket.
Mariann Gahjede: – När vi spelade hemma i Danmark mötte landslagsspelarna ofta varandra på plan. I Sverige är skillnaden bara att nu möts vi på en sorts bortaplan och det känns bra, i synnerhet efter matchen.
Medan Katrine Veje har två år kvar i Malmö går kontrakten för Mariann, Johanna och Line ut när serien slutar i november. Ingen av de tre har bestämt vad som sedan ska ske med fotbollskarriären, men de utesluter inte att stanna kvar i Sverige.
Text: Helle Möller Riis, 3F/Fodbold
