Ifjol var du med och spelade i VM, du fick speltid men inte alls i närheten som vid detta OS där du spelat full tid i samtliga tre matcher hittills. Beskriv känslorna?
– Äntligen kan väl vara ett passande ord. Tidigare har jag på något sätt alltid kommit i otakt med att skador har ställt till det och jag har inte klarat att ta en plats i förstauppställningen, men bättre sent än aldrig, konstaterar Linda.
Inga känningar i kroppen efter de tre matcherna, ni avverkat i gruppspelet?
– Aah, jag känner inte efter, lika bra det. Nä skämt åsido, vi har tid till återhämtning och anpassar träningen, idag vad det till exempel bara ett kort pass på 40 minuter. Jag har inga problem.
Johanna Almgren ligger sjuk, är det någon annan som börjat känna sig krasslig också?
– Inte vad jag vet, det är väl bara hon som är hemma ifrån träningen, eller hur?
Du och Emma Berglund verkar ha bra kemi på plan?
– Jag och Emma spelade ihop mot USA i Phoenix ifjol och sen har det blivit mer då på grund av alla skador som drabbat laget. Men med den matchen i minne så kan man säga att det bara rullat på därifrån. Vi är samstämmiga i spelet helt enkelt.
På fredagen möter ni Frankrike på Hampden Park i Glasgow, ett lag som du var med och besegrade i bronsmatchen i fjolårets VM. Då gjorde du ett inhopp på mitten, vad tror du om utgången i kvartsfinalmötet?
– Jag spelade de sista 25 minuterna i bronsmatchen som var underbar att vinna och självklart vill jag även vara med och ta Sverige vidare till en semifinal här i OS. Vi är inspirerade och helt på det klara med att vi måste upp ett snäpp i vårt spel för att klara av att slå fransyskorna. Kan vi hålla i boll lite längre perioder och vara lika effektiva i inläggsspelet som vi varit tidigare så ska vi väl kunna hota dem. Vi får vara vara noggranna och jobba hårt helt enkelt för det är klart att vi vill vinna matchen, säger Linda avslutningsvis.
