Lugnt bakåt trots positionsbyten i KIF Örebro

Tre matcher, med samma antal olika spelare precis bredvid sig. För KIF Örebros rutinerade mittback Marina Pettersson Engström har det varit mycket nytt på kort tid - men tryggheten i försvarsspelet består.
Marina Pettersson Engström, FOTO;: Bildbyån (arkiv)

– Vi gör inte så stor grej av det. Alla har så hög nivå, därför spelar det ingen roll vem jag har bredvid mig, sade hon efter 1-0 mot Umeå.

Mot Linköping för tre veckor sedan var mittlåset med Pettersson Engström och Maria Synnerdahl intakt. Sedan dess har rotationerna varit vardagsmat, med Synnerdahl både avstängd och skadad och Sara Nordin som ersatte mot Kristianstad sjuk till söndagens match.


Istället fick Marie-Eve Nault fick kliva in från vänster som innerback medan Elin Magnusson klev ner på kanadensiskans normala yttermarker.

Några meter upp eller ner, till höger eller vänster verkade dock inte göra någon skillnad och Magnusson var inledningsvis precis lika offensiv som i sin normala mittfältsposition.

Ur försvarsperspektiv var det dessutom betydligt mer än individuell skicklighet, brytningar som timades rätt och uppspel som nådde fram, som klaffade.

Från sidlinjen konstaterade Rickard Nilsson att kommunikationen sinsmellan i det nykomponerade mittbacksparet var klockren.
– Taktiken är en sak, men fotboll är också samarbeten och att lära känna varandra. Det är inte för inte som man så ofta spelar med samma backlinje. Här måste spelarna få stor cred för att de är anpassningsbara, sade han.

Anpassningen gick ett snäpp för mycket mot att bli avstannande och Umeå skapade ett jämnare skeende än den kraftiga Örebrodominans som rådde i första halvlek.

Och ändå slutade allt som Marina Pettersson Engström summerade:
– Vi behåller lugnet och lyckas hålla nollan återigen. Men vi måste nog fundera ut hur vi ska lägga upp andra halvlek bättre. Samtidigt, varför ska man hålla på så när man vinner, frågade hon smått retoriskt.

För att fortsätta utvecklas, skulle måhända svaret bli om det kommit från tränarhåll. I snacket med Stephanie Labbé riktar vi snarare blicken bakåt än framåt.

Vad är den största skillnaden i försvarsspelet för er i år?
– Framförallt har det växt fram, laget har behållit stommen och vi arbetar hårt för varann. Idag löste vi det bra igen, höll nollan även när Umeå skickade långbollar och när de pressade på hade vi tajt försvar, sade målvakten och räknade upp till 450 minuter utan insläppt mål.

Förklarande siffror som Marina Pettersson Engström istället använde som språngbräda för ett resonemang:
– Mål kommer vi släppa in någon gång, det måste vi acceptera. Nästa steg blir hur vi går till väga när vi släpper in ett mål, sade hon.