De damallsvenska klubbarnas egna kapital nästan halverades från 2005 till 2006 till c:a 2,3 milj kr. Dock har alla klarat elitlicensen även för 2008. Det framgår av en analys av Damallsvenskans klubbar som Svenska FF sammanställt.
Umeå IK gick minus drygt 1,7 miljoner, QBIK 1 miljon, Djurgården en halv miljon och KIF Örebro 156.000. Övriga noterade plus, Sunnanå med drygt 600.000, och Malmö FF Dam med 284.000. Väl att märka att de två sistämnda var de som hotades av nerflyttning om man inte klarade att nollställa sitt negativa kapital till i år.
Fram till 2004 förbättrade klubbarna stadigt sin ekonomi men 2005 bröts trenden till följd av ökade kostnader för personal och spelare.
Intäkterna ökade från 2005 till 2006 med 6,5 milj kr till nära 49 milj kr (= 15 procent). Ökningstakten motsvarade den efter VM-året 2003, men kostnaderna ökade också – med 18 procent till 51 miljoner.
Publikintäkterna utgjorde både 2005 och 2006 7 procent av klubbarnas inkomster. Trots en minskning av besökarantalet kom det in mer pengar.
Reklam och sponsring ökade kraftigt mellan de båda åren till nära 22 milj kr eller med 19 procent, tips och mediamedel (tv-pengar) hela 182 procent till 9,5 milj kr.
QBIK drog in 1,5 milj kr på Sun Cup och LBC Frakt Cup, som ingår i de nära 6 miljonerna på intäktssidan. Umeå IK står så klart i särklass med 9 miljoner. Deltagande i UEFA Women´s Cup har inte varit någon vinstlott, dock en halvering från tidigare deltagande till drygt 200.000 minus 2006.
Dåvarande Malmö FF Dam var trea med 5,3 miljoner i intäkter.
Trots sistaplatsen ökade Hammarby mest med 62 procent till drygt 2,2 miljoner.
– Dock måste man konstatera att Stockholmsklubbarna förefaller ha mycket svårt att i den hårda konkurrensen med andra aktiviteter i huvudstaden nå fram med damfotbollen, vilket på lång sikt kan bli förödande för damfotbollens totala mediaexponering och därmed intresset för damfotboll och dess långsiktiga utveckling, skriver Sv FFs ekonomichef Kjell Sahlström i sin analys.
Klubbarnas löner för personal ökade mellan 2005 och 2006 med 39 procent till nära 29 milj kr och utgör mer än hälften av kostnadsmassan. Spelarnas har ökat från 18 till 25 procent. Sedan 2003 är det en ökning med hela 183 procent.
– Personalkostnaderna har ökat från låg kostnadsnivå i förhållande till nedlagt arbetet, och motsvarar fortfarande inte alls de ersättningar som kan betalas ut på den kommersiellt mycket starkare herrsidan.
Mot bakgrund av den negativa resultatutvecklingen för de damallsvenska klubbarna, beskriven i avsnittet ovan, och att 2006 års intäktsökning helt är hänförbart till att TV-intäkterna når en ny nivå som nu kommer att gälla under flera år, finns det all anledning för klubbarna att med kraft bromsa personalkostnadsutvecklingen, varnar Kjell Sahlström.
Om alla spelare i Damallsvenskan haft lika mycket skulle det ge dem drygt 4.000 kr i månaden, men givetvis får somliga rejält mycket mer och andra nästan ingenting.
Umeå IK toppar med nära 11 milj kr i spelarlöner medan Hammarby betalade ut drygt 2,2.
– Viss osäkerhet råder dock kring om föreningarna
alla år rapporterat enligt samma principer, varför försiktighet måste råda angående
slutsatser om storleken av spelarersättningarnas ökning, tillägger Kjell Sahlström.
