Inga premiärnerver i Eskilstuna

Eskilstuna United vann för tredje året i rad seriepremiären, den här gången mot nykomlingen Djurgården och inför nästan 3.000 på Tunavallen.

Det blev en intensiv och tempostark match.
Djurgården visade tack vare goda insatser av lagkaptenen Emilia Appelkvist och speciellt det andra nyförvärvet, Katrin Schmidt, att man kommer att bli ett svårslaget lag i år.
Första halvlek var jämn med flera chanser för båda lagen. I fjortonde minuten missade DIF:s Mia Jalkerud ett fint läge inne i boxen. Mimmi Larsson gjorde en riktig ”rundpall” på ett volleyskott lite senare. Mer skulle komma från hennes sida. Carolina Mendes var nära att ge bortalaget ledningen när hon träffade ribban i den 19:e minuten. I den 31:a minuten blev Uniteds forward Marija Banusic tydligt fälld i straffområdet och tog själv hand om straffen. Den gick dock metern över målet, vilket gav Djurgården en energikick. Bl. a. fick Unitedmålvakten Emilie Lundberg göra en störtdykning och rädda ett lågt inlägg från vänsterkanten.

I andra halvlek fortsatte chanserna för bägge lagen, men uppenbarligen hade tränare Viktor Eriksson gett Eskilstuna-aspelarna goda instruktioner. Mimmi Larsson gjorde sina andra eller tredje löpningar på kortlinjen och med stor kraft forcerade hon in 1-0 i den 50:e minuten.
Blott 68 sekunder senare gjorde hon 2-0, fint framspeladeav den tidigare olycksfågeln Marija Banusic. Efter denna kraftsamling från hemmalaget tappade Djurgården det mesta av sitt spel. Olivia Schough och Malin Diaz drev på sina anfallskollegor och hade väldigt god hjälp av den isländska backen Glodis Perla Vigosdottir. Nathalie Björn visade också att hon inte bara är en talang, utan även spelade väldigt smart i många trängda lägen. United hade ett massivt övertag i spelet och såg ut att ha riktigt roligt, trots att laget missade många målchanser sista kvarten.
Något oväntat lyckades DIF göra ett mål i den sista matchminuten genom Johanna Rytting Kanerud.
Det allra bästa till sist: 2-980 åskådare bevittnade denna underhållande match på Tunavallen!

Text: Kjell Larsson