Damfotboll.com är på plats i Portugal.
Vi har även fångat upp tankar och intryck bland spelarna och kommer att presentera dem här under veckan. Först ut är Hanna Ljungberg.
Solen skiner, gräset är grönt, en liten bris fläktar om det skulle kännas varmt. Algarve har antagligen Europas bästa fotbollsväder.
Hanna Ljungberg och de övriga Umeå-spelarna i damlandslaget hann precis hem och vända innan det bar av söderut igen. Även Hanna som drabbades av en febertopp före Italien-resan var med för fullt i onsdagens övningar som mest var ägnade att få den långa resan ur benen.
Anna Maria Eriksson och Elin Flyborg har mindre skador och körde för sig själva. Sara Call avstod pga av förkylning men lär vara med redan på torsdagens morgonträning.
Hanna, efter damfotbollslandslagets EM-silver i somras överträffade först damhandbollslandslaget och senast ishockeydamlandslaget förväntningarna.
Känner ni fotbollstjejer er litet delaktiga i att det lossnat för lagsporter inom damidrotten?
– Jag tror att alla damidrottslagen har nytta när det lyckas för något av dem. Det blev mycket fokus på oss i somras och det kanske satt kvar litet när handbollen sedan skulle ha sitt VM.
Är svensk damfotboll nära att nu ta det sista steget upp i den absoluta internationella eliten?
– Vi har varit på väg länge men nu tror jag att vi även mentalt har krympt avståndet. Vi tror verkligen att vårt spel räcker mot de allra främsta. Det gjorde vi inte för inte alltför länge sedan.
Vad tycker du personligen är det som utvecklats mest och bäst i svensk damfotboll de senaste fyra åren?
– Vi tränar mera och har höjt kvaliteten på det vi gör.
Slutligen, vem vinner damallsvenskan i år?
– Det blir så klart Umeå, kan ju inte tro annat. Antagligen blir det ännu tuffare än de senaste åren.
