Hon är nämligen den enda spelaren av dem på plan som har Sunnanå SK som moderklubb.
– Jag har spelat fotboll sedan syrran tog med mig till fotbollsskolan, då var jag sju år, berättar Anna.
Hon har förblivit Skellefteå-klubben trogen och dessutom hunnit medverka i alla de åldersbestämda landslagen, saknades dock i söndags när Sveriges D21/23 mötte Estland. Anna fyllde 21 för en månad sedan.
– Jag skadade korsbandet i ena knäet i juli 2005 och var inte tillbaka i spel förrän till höstsäsongen i fjol. I år har jag kunnat förbereda mig ordentligt inför de första matcherna.
Anna lägger hörnorna och slår frisparkarna – samt straffar.
– Får se om det blir någon annan nästa gång vi får straff, säger Anna och förstår att vi syftar på den hon brände mot QBIK senast.
– Jag fick målvakten att kasta sig i fel hörn men fick felträff på bollen så den rullade utanför den andra stolpen, förklarar hon.
Å andra sidan slog Anna den perfekta hörnan som Sanna Frostvall gjorde kvitteringsmålet på mot Djurgården och som räddade en poäng.
Förutom sitt klockrena hårda tillslag med högerfoten äger Anna ett säkert spelsinne.
– Det ena kan man träna upp, det andra får man genom att titta mycket på fotboll. I vår familj har vi alltid gjort det, förklarar hon.
Men Falköpings KIK har du aldrig sett?
– Nej, de är ju nya i Damallsvenskan. Så klart blev man extra nyfiken på dem efter deras seger över Linköping. Jag föreställer mig att det är ett välorganiserat lag inte minst försvarsmässigt. De ska bli roligt att spela mot dem.
Text: Thorsten Frennstedt