Hur kändes det när domaren blåste i pipan och det stod klart att ni klarat er kvar?
– Fullt jämförbart med att vinna SM-guld, åtminstone en stund. Det var en sådan lättnad att det knappt går att beskriva, säger Therese till damfotboll.com.
Säsongen gick verkligen i moll för Hammarby. Uddamålförlusterna radades upp. Hur hopplöst kändes det som värst?
– Mentalt sätter det ju sig till slut, det är det inget snack om. Man försöker tänka positivt och under våren tycker jag nog att vi kunde kostat på oss att trots förlusterna vara lite positiva, det var ju som du säger mest uddamålsförluster. Någonstans därinne inbillade vi oss att det skulle vända, men det gjorde det ju aldrig. När det var sex matcher kvar, och vi hamnade i kamp med Sunnanå, så sa Lasse (Pihl) vår tränare till oss att det bara var vi själva som kunde vända det hela. Där och då släppte vi på handbromsen och bara körde. Vi fick någon vinst och till slut stod vi ändå som vinnare. Även om vinsten ”bara” bestod i att vi lyckades hålla oss kvar i Damallsvenskan så kändes det stort.
Och nu ska du lägga av. Vill du förklara varför?
– Jag har spelat på elitnivå sedan jag flyttade till Stockholm och Djurgården 2001. Hela tiden har jag kombinerat skola och jobb med fotbollen. Nu känns det som om jag behöver andas lite och trappa ner på fotbollen.
Att trappa ner brukar betyda att man lämnar dörren på glänt för en eventuell comeback. Vad skulle få dig att omvärdera dina tankar?
– Har inte funderat på det direkt. Det är klart om man fick en chans att gå ner i arbetstid så skulle jag säkert orka med en elitsatsning några år till. Men att fortsätta köra dubbelt lockar inte.
Kan det bli tal om en klubb i lägre division då?
– Det kan det bli om det inte tar för mycket tid. Jag vill nog gärna hålla igång på lite lagom nivå och att spela är ju fortfarande kul, men inte nödvändigtvis på högsta nivå.
Om du tänker tillbaka då på din tid i Djurgården och Djurgården/Älvsjö, vilka är dina bästa minnen?
– Självklart från 2003 och 2004 då vi vann SM – guld och även lyckades slå Umeå IK flera gånger trots att dom var på topp då. Det lär jag inte glömma i första taget, säger Therese som vände hem till Halland för julfirande med familjen.
