– Det vore väldigt skönt om vi tog Umeå. Det är inte omöjligt. Vi vann ju över dem i cupen, säger Lundh inför matchen men passar även på att snacka en hel del om stämningen i Djurgården, den skrala poängskörden och publiken som inte tycks hitta till arenorna i Stockholm.
Trots att Djurgården ligger trea från slutet i Damallsvenskans tabell har man spelat jämnt med många topplag. Uddamålsförluster mot Kopparbergs/Göteborg, Umeå IK och LdB FC Malmö men också en riktig genomklappning mot Kristianstad. Djurgården 2010 tycks vara ett lag som blandar och ger rätt friskt.
– Vi gjorde inte ett rätt mot Kristianstad. De spelade ut oss, jag vet faktiskt inte vad som hände. Men det är en match. En match som vi har fallit igenom. Jag är inte orolig, vi har spelat så bara under så många matcher. Vi hade lika gärna kunnat tagit poäng mot Malmö, Göteborg och Umeå. Vi spelar inte den bästa fotbollen, men vi har ju lyckats spela jämnt mot de bästa lagen så vi borde ha tagit fler poäng än vi gjort.
Helt klart är att Lundh tror på det lag hon spelar för, spelar med. Och hon berättar om den avslappnade stämingen, det sköna gänget som har jättekul tillsammans, som lämnar utrymme för skratt och stoj men också kan vara proffsiga när det krävs. Som sagt, hon trivs och tror verkligen på sitt lag.
– Vi hade otur förra halvan, som mot Malmö till exempel – jag tar den matchen som exempel för att jag tycker att vi var riktigt duktiga den matchen. Nu vann LdB FC mot Bajen med 4-0 och vi spelar ändå jämnt med dem. Jag är inte orolig.
Målet för säsongen är så glasklart det bara kan bli. Djurgården-spelarna ska kämpa sig blodiga om så behövs, de ska se till att göra sitt yttersta för att hänga.
– Vi måste hålla oss kvar, det är målet det här året. Det kommer vi att göra.
Vilka åker ut?
– AIK, om de inte gör några tokvärvningar snart. Fortsätter de med samma lag så tror jag att de kommer att åka ur. Och sen… Jag hoppas att det blir Sunnanå för det vore tråkigt om det blir två Stockholms-lag som åker ut.
Det har snackats en hel del om de stundtals pinsamma publiksiffrorna i Stockholm. När Djugråden tog emot Umeå IK – stora, kända och folkkära Umeå IK – i Svenska cupen orkade inte ens 100 personer röra sig bort mot Kristineberg. Och inte alltför sällan ekar arenorna tomma. Det känns ibland lite ensamt att slå sig ned för att titta på matcher med AIK, Djurgården och Hammarby.
– Inget utav Stockholms-lagen spelar speciellt rolig fotboll just nu. Med Tyresö som undantag. Bajen, vi och AIK – det är väl inte så himla kul att titta på om man inte brinner för någon av klubbarna, säger Emma och passar även på att berömma de eldskjälar som ändå besöker damfotbollsarenorna – vecka efter vecka, match efter match.
– Hade vi varit ett topplag tror jag att vi hade haft mer publik. Spelar vi bättre fotboll så tror jag att det kommer mer publik. Men samtidigt – man trollar ju inte publiken till arenan. De måste komma dit en gång sen måste de tycka om det och komma tillbaka, analyserar hon.
Och så var det det där med den stundande matchen mot Umeå. En match som båda lagen verkligen vill vinna. Djurgården tycks ha vind i segeln efter vinsten senast mot Tyresö. Umeå å andra sidan har förlorat de tre senaste matcherna. Bland annat cupmatchen mot just Djurgården. Förutom det mentala övertaget efter cupvinsten har Djurgården ytterliggare en ann fördel. Matchen liras på Kristineberg – planen som Gud glömde. Det är planen som Djurgården tränar på och spelarna bör alltså känna knölarna, groparna och ojämnheterna utan och innan.
– Vi har hemmamatch. På Kristineberg är vi väl ännu jobbigare att möta. Det är ingen som tycker om att komma till hit eftersom planen är som den är. Vi tjänar på det.
– Det är grus. Det är sand, sand med lite gräs på, säger Emma med ett stort skratt.
Om sanden, gruset och gräset gynnar Djurgården eller Umeå får vi svar på i eftermiddag. Helt klart är att båda lagen måste börja vinna nu. Umeå för att visa att störst fortfarande är bäst, Djurgården för att inte sjunka längre ned i det ovissa bottenträsket.
