Katie Fraine är målvakt i Mallbackens IF. Ett gigantiskt hopp från att spela fotboll Florida nästan lika långt som över Atlanten. Men Katie trivs och fascineras.
Den här intervjun är tidigare publicerad på Bluechip Education, Sveriges första specialist på rådgivning för studenter som vill idrotta och studera i USA.
– Omställningen från att spela i USA till Sverige har gått förvånansvärt enkelt. Spelare och ledare har tagit emot mig väldigt varmt och fått mig att känna som en familjemedlem redan från början. Alla pratar engelska mycket bättre än jag hade väntat, och många av tjejerna tycker det är kul att få träna på vad de lärt sig under många år med någon som har engelska som modersmål.
Vad var det första du lade märke till skiljer sig från det svenska och amerikanska sättet att vara?
– Det skiljer sig på mycket, fotboll är inget undantag. Amerikaner verkar mera motiverade att satsa på fysiken. Med det menar jag generellt att smidighet, styrka, kraft, fart och aggressivt spel uppmuntras på damsidan. Tag till exempel USA:s toppskytt som är 178 cm lång, järnhård och kan springa genom en tegelvägg för att göra mål. I USA hamnar taktik och teknik, enligt mig, i skuggan av det fysiska tills spelarna når gymnasieålder och äldre. I Sverige är den fysiska styrkan inte så viktig bland tränare och spelare. De prioriterar snabbhet med teknik och spelförståelse före muskelstyrka.
Du gick på University of Florida, hur nyttigt var spel i USA:s högsta högskoleliga som grund för att spela som proffs?
– Det gjorde mig till den spelare jag är idag. Innan jag började på college litade jag mest på min egen förmåga, min storlek och styrka samt det faktum att jag säg rött om jag förlorade. Under min collegetid tog jag stora steg och flyttade fram gränserna både som individuell och som lagspelare. Där lärde jag mig fotboll, att se och förstå hur man spelar, respektera och älska fotbollen. På den nivån jag spelade var varje dag en utmaning. Både som lag och enskild spelare fick vi veta våra gränser och pushades på alla sätt för att överträffa dem. Det gav mig en mental styrka som jag kommer att bära med mig resten av livet.
Skulle du rekommendera en svensk ungdomsspelare, i synnerhet målvakter, att ta ett par på college i USA, och i så fall varför?
– Till 150 procent för hon som vill ta nästa steg i sin utveckling! USA är känt för sina målvakter både på herr- och damsidan. För min del grundar jag det på två faktorer, träning och mentalitet. Tränarna jag haft äran att ha har varit några av världens bästa. De har gett mig verktygen jag behöver för att lyckas, liksom att de har följt min karriär även utanför deras väggar. Särskilt målvaktstränarna hjälpte mig inte bara för stunden utan gav mig kunskap, erfarenhet och taktiker att ta med mig för framtiden. För det andra, mentaliteten jag fick med mig från mitt universitet har varit ovärderlig. De formade mig till att bli en ledare på plan och hjälpte mig att förstå vad det innebär att spela på högsta nivå.
Många idrottare som levt på college säger att det har varit deras bästa tid i livet. Kan du sätta ord på vad de menar?
– Ja, att vara idrottsstudent på University of Florida var verkligen mitt livs bästa tid. Det är svårt att beskriva, men nio av tio idrottare kommer att hålla med mig. Någonstans under konditionstesten, tyngdlyftningsträningarna, gnället, resorna, matcher och träning blir man förälskad i de 25 tjejerna man umgås med varje dag. Man älskar skolan och tränarna och allt som hör till. Man blir en familj och man kan leva och dö för dessa människor och dessa idéer.
Du spelar med dem, har party tillsammans, skrattar och gråter med dem. Det är svett och tårar tillsammans och så en dag undrar du var de senaste fyra år tog vägen. Då inser du att oavsett kommer du alltid att ha den familjen med dig.
Att idrotta på college är i sig ett heltidsjobb, hur lyckades du kombinera det krävande skolarbetet med fotbollen?
– Att idrotta och studera vid ett av de mest prestigefyllda idrotts- och akademiska lärosätena i landet var inte lätt. Det gällde att hitta balans mellan lektioner, hemarbete, och träning. Att dessutom vara social är inte alltid lätt. Jag hade aldrig själv kunnat ta min examen med allt runt omkring. University of Florida hade de mest fantastiska människor tillreds och villiga att hjälpa sina studenter med allt för att lyckas. Studierna var överordnade allt annat.
Är det något du saknar hemskt mycket från livet i USA och var är det bästa i Sverige?
– Att vistas i ett annat land öppnar ens ögon för hur det är hemma. Liksom alla som flyttar långt bort saknar jag min familj och vännerna som är som också är som en familj. Bortsett från det har jag gjort upp en hälsolista tillsammans med mitt gym hemma och jag kan inte hålla mig tills jag kommer hem. Till sist saknar jag värmen året runt och närheten till en badstrand. När jag sagt det finns det saker jag saknar från Sverige när jag är hemma. Sverige är fantastiskt. Att få vara först att uppleva varje årstid är något nytt som får mig nästan att tappa andan. Att se älgar på väg till och från träning är en annan favoritupplevelse. Allra sist, att lära svenskar amerikanska och att själv lära deras traditioner ger alltid några goda skratt.
