Serien består av fyra småländska, tre västgötska och tre östgötska klubbar. Inga knallsensationer hittills, men ögonbryn har säkert höjts inför vissa slutresultat.
Fjolårets chockdebutant i denna serie hette Mariebo IK från Jönköping. Nyuppflyttade till tvåan tog man en tillfällig ledning i serien. I år har det inte gått lika bra, för tillfället befinner sig MIK på en nerflyttningsplats, men tränaren Thomas Oskarsson är inte orolig:
– Vi har genomgått en stor generationsväxling. Några spelare i kategorin 30-35 år har slutat och vi har fyllt på med yngre, men mycket lovande tjejer. Det kommer att ge bra resultat framöver. En annan förklaring till den svaga inledningen är också att vi mött de starkaste lagen nu på vårsäsongen. Allt detta sammantaget har inte precis varit ”stolpe in” för oss, menar Thomas, som dock tror på en vändpunkt efter sommaruppehållet.
Mariebos målproducenter heter vanligtvis Frida Hassel, Emelie Magnusson eller Hanna Nordström.
Mariebo ligger på en 8:e plats i tabellen, strax under det s k strecket.
I tabelltoppen återfinns värsta lokalkonkurrenten Husqvarna FF. Ingen överraskning, utan här bygger framgångarna på rutin och säkert spel. Äkta matchavgörare finns – som systrarna Gollwitzer. Sanna är bäst med sina nio ”baljor”, men Malin Gollwitzer är inte långt efter. Övriga pålitliga målgörare heter Josefine Björk och Hanna Nieminen, den senare en av Smålands stora fotbollstalanger. 2007 stöp HFF i kvalet till Söderettan, i år hoppas man på större framgångar.
Vimmerby IF är ett pålitligt, starkt lag med siktet alltid inställt på högsta placeringen – just nu ligger VIF på delad andraplats efter Husqvarna. Laget är känt för sitt starka försvarsspel och har bara släppt i åtta baklängesmål hittills. Framåt är man inte riktigt lika produktiva som i fjol, bl a för att Sara Stridh numera spelar i seriekonkurrenten Linköping Kenty DFF. I hennes frånvaro ser Caroline Phalén och Sofia Persson till att sätta målen.
Östergötlands flaggskepp i konkurrensen med småländska och västgötska lag heter Linköping Kenty DFF, även bekant som ”farmarlag” till damallsvenska topplaget Linköpings FC. Ambitionerna är dock höga– Thomas Oskarsson och flera av hans tränarkollegor tror att LKDFF kan avgöra hela serien. Inlånen av spelare från LFC, helt enligt regelboken, är den faktor som pekar mot tabelltoppen. I spelstyrka motsvarar LKDFF oftast ett nästan ordinärt division 1-lag. Måldifferensen är hela 45 gjorda mot tio insläppta. Utklassningssegrar med 10-0 och 12-1 talar sitt tydliga språk. Bäste målskytt av de ordinarie spelarna är Sara Stridh.
Bästa västgötalag är även i år Sils IF från Götene. Här är man inte nöjd med fjolårets missade kvalificeringschans utan tänker utmana Husqvarna om den möjligheten. Fast då går det inte att göra så många oavgjorda resultat, som 1-1 mot Tinnis, för att ta ett exempel. Bland dem som måste ”leverera” mera finns begåvade anfallaren Mikaela Wallgren.
Nittorps IKhar tidigare spelat i damettan och har ambitionerna att göra om bedriften. Dit är det dock långt och konkurrensen mellan klubbarna i Sjuhäradsbygden är mördande med redan etablerade lag som Byttorp och Dalsjöfors. Egna produkter som målfarliga Elin Hållander kan förstås ta Nittorp långt, dock inte i år.
Pigga Landsbro IK – från Vetlanda kommun i Småländska höglandet – är en småländsk nykomling, som hittills gjort en skaplig resa:
– Jag har ju stuckit ut hakan och sagt att vi ska vara ett mittenlag, menar Landsbros tränare Kenneth Norén. Så till vida kan man inte vara mer än nöjd. Fast framtidsmålet är att bli ”Höglandets bästa lag”, tillägger han.
Däremot är Kenneth inte tillfreds med spelet på bortaplan, man skapar chans efter chans, men sätter få bollar i mål.
-Det har mest med psykologi att göra, tror han.
Linköpingska BK Tinnis lever farligt, balanserande på nerflyttningsstrecket, precis som förr
