invandrarungdomar som idrotten.
Nästan sex av tio killar och fyra av tio tjejer med invandrarbakgrund tränar eller tävlar i en idrottsförening. Det är i stort sett lika stor andel som bland ungdomar i allmänhet.
Siffrorna kommer från en undersökning Riksidrottsförbundet låtit Statistiska Centralbyrån göra bland 3 000 statistiskt utvalda invandrarungdomar över hela landet. Med invandrarungdomar menas ungdomar mellan 13-20 år som antingen är födda utomlands eller har en eller två föräldrar födda utomlands. Resultatet kan jämföras med en undersökning om ungdomars idrotts- och motionsvanor från 1998, där ungdomar såväl med som utan invandrarbakgrund deltog.
– Resultatet är oerhört positivt, säger RF:s ordförande Gunnar Larsson. Det visar att idrotten kan fungera som den integrationskraft i samhället vi gärna vill vara. I idrotten kan alla delta på lika villkor.
Fotboll är den överlägset mest populära idrotten, framför allt bland killarna där mer än sex pojkar födda utanför Europa och ännu fler födda i ett annat europeiskt land än Sverige tränar och tävlar i en förening. Även basket, och kanske något mer överraskande, innebandy och tennis är stora idrotter. Däremot är det jämförelsevis få invandrarungdomar som ägnar sig åt kampsporter.
– Basketbollen är intressant i det här sammanhanget, påpekar Gunnar Larsson. Den engagerar faktiskt fler tjejer än killar, trots att tjejerna för idrott i sin helhet är underrepresenterade. Här har säkert andra idrotter en hel del att lära.
Undersökningen visar också att invandrarungdomarna är beredda att ta ansvar för sitt idrottande. Tre av tio har eller har haft ledaruppdrag i sin idrottsförening, vilket är lika många som bland ungdomar i allmänhet. Bland de utlandsfödda killarna är det nästan fyra av tio. Siffran för tjejerna är lägre (24 procent). Tjejerna har dock samma vilja och ambitioner som killarna – tre av tio säger att de är intresserade av att gå ledarutbildning.
– Här finns uppenbarligen en stor och viktig ledarpotiential som vi hittills inte varit tillräckligt bra på att utnyttja, säger Gunnar Larsson. Kan det vara så att invandrarflickorna helt enkelt inte blir tillfrågade om de vill bli ledare?
Riksidrottsförbundets undersökning visar alltså att invandrarungdomarna i hög grad finns inom idrotten. Men enligt Gunnar Larsson är det viktigt att inte slå sig till ro för den sakens skull.
– Vi kan ju till exempel konstatera att invandrarflickorna fortfarande är klart underrepresenterade. Här finns mycket mer att göra. Genom vårt projekt Lokal Idrottsutveckling (PLI) vill vi uppmuntra föreningar att hitta verksamheter som kan locka även dem. En annan, mer allmän fråga, är i vilken mån det faktum att invandrarungdomarna faktiskt finns i våra föreningar också leder till en social integration mellan dem och övriga ungdomar. Det kommer vi att undersöka i en uppföljande studie nästa år.
En fyllig sammanfattning av undersökningen kan hämtas från nätet på adress www.rf.se
