Man hade gått man ur huse, publiken uppgick till närmare 2.000 personer, för att få avnjuta ett antal högtidliga tal, dans- och sånguppvisningar samt, som dagens huvudnummer, den första internationella matchen mellan två Gothia Village-lag. På ena sidan stod 14-åringarna från den alldeles nystartade skolan i Kongo-Kinshasa, vackert skrudade i dräkter från Lerums IS, och på andra sidan laget från Gothia Village i Kongo-Brazzaville, lika vackert klädda fast i BK Häckens gulsvarta dress. Planen var alldeles nyplanterad, jo, man planterar gräs i Kongo, man sår inte, och ganska snart syntes det att skolan i Brazzaville hade ett stort antal fler träningstillfällen bakom sig. Men Kinshasa-laget kämpade tappert och kunde till slut hålla siffrorna nere till 0-2. Glädjen var dock lika stor hos bägge lagen och förbrödningen efter matchen mellan dessa två länders representanter, som inte alltid varit bästa vänner, var i det närmaste total. Vi fick också uppleva en planinvasion av gigantiska proportioner när ett antal tusen supporters stormade planen för att krama om sina spelare.
Över allt detta lyste den nya anläggning guldgul i kvällssolen. Ett imponerande klubbhus med ett antal omklädningsrum, domarrum, kontorslokaler samt samlingsutrymmen och, inte minst viktigt, ett bibliotek. Allt omgärdat av 3 (nyplanterade!) fotbollsplaner och en mängd små afrikanska byar med lerhyddor och bambutak. Bilden av Afrika kan inte bli mer perfekt.
I denna miljö känner vi att vi kan göra skillnad. Vi känner att vi kan ge en meningsfull sysselsättning och så lite frön och sprida lite idéer om hur en bättre framtid kan se ut och kanske också gå till. Samtidigt ska vi ha respekt för de enorma problem landet står inför och hur enormt stort behovet av hjälp egentligen är. Vi jobbar i liten skala med ett antal hundra pojkar och flickor. Vi ger lite tillbaka och vi hoppas, och tror, att detta ska få en betydelse för många av ungdomarna.
