Det har nu gått några månader sedan Torbjörn Nilsson efterträdde Martin Pringle som tränare för Kopparbergs/Göteborg FC. Och han stormtrivs med det nya jobbet.
– Det är jätteroligt. Jag ser fram emot varje gång jag får träffa de här tjejerna. Det är en njutning, säger han när damfotboll.com får sig en pratstund inför träningsmatchen mot Gais P 92:or.
Riktigt som han förväntat sig är det dock inte.
– Jag hade fått höra att tjejerna skulle ställa en massa frågor, men det har det inte gjort. Jag vet inte om det är för att jag är bra på att förklara eller för att de inte vågar, säger han och ler.
När Lotta Schelin får höra vad Torbjörn sagt om frånvaron av frågor skrattar hon.
– Vi försöker ta till oss det han säger. Lyssnar och analyserar. Men vi diskuterar det som behövs, lovar Lotta.
Om att ha Torbjörn Nilsson som tränare säger hon:
– Det är jättekul, han är positiv och glad hela tiden och ödmjuk som få. Det är kanonroligt.
Torbjörn berättar att han tycker att tjejer är bättre än killar på att ta ansvar, både för sammanhållningen i laget och för sin träning.
– När tjejerna kör individuell fys och vi sagt att de ska göra 20 repetitioner så gör de 20. Killar måste man hålla mer koll på.
Dåliga förutsättningar
Torbjörn har bara positiva saker att säga om tjejerna i sitt lag. När det kommer till de förutsättningar som de tvingas spela under blir han dock bister. Han har svårt att förstå att det som kallas för ”världens bästa liga” har så dåliga resurser att privata sponsorer måste gå in och rädda klubbarna. Han gillar inte alls fördelningen av pengar till herr- respektive damfotboll.
– Det är tjejer som ska till OS här, det är hemskt att de inte ges bättre förutsättningar. De som fördelar pengarna ser inte värdet i ligan, säger han och fortsätter:
– Göteborgs kommun gjorde dock en jättebra grej med Valhalla. (Valhalla är Kopparbergs/Göteborgs egen anläggning. red. anmärkning)
Någon målsättning har Nilsson inte satt upp med sitt lag. Han tycker helt enkelt inte att det är meningsfullt.
– Det är ju bara nåt som man skriver på ett papper, det är inget som betyder nåt, säger han och drar en parallell till när han spelade i IFK Göteborg 1981. Inför säsongen hade laget värvat flera duktiga spelare och förväntningarna var höga. Man inledde uselt, men vände trenden, vann UEFA-cupen och förlorade sen inte en match på över ett år. Svennis var tränare då och valde att inte sätta upp nån målsättning för sitt lag.
Målsättningen eller inte, Torbjörn förväntar sig att laget inte ska bli sämre än ifjol. Då slutade man fyra.
Lotta Schelin är tuffare än så.
– Vi försöker hålla förväntningarna nere, men ganska höga är de ju ändå. Vi spelar bättre i år, vi har en bättre trupp. Jag tycker vi ska vara topp tre. Helt klart.
Om det ska bli verklighet krävs att Lotta även i år fortsätter att producera mål. Ifjol vann hon skytteligan på 26 mål, ett fler än Umeås Marta.
– Hon vill kanske ha revansch, säger Lotta och ler. Men skytteligan i all ära, det viktigaste är att vi spelar bra.
Sen tillägger hon:
– Fast det är klart att jag vill göra mål.
Kopparbergs/Göteborg var under fjolåret ett av de mer ojämna lagen i Damallsvenskan. Framför allt brottades man med sitt försvarsspel.
– Vi hade bra försvarsspelare, men spelade dåligt försvarsspel, säger Lotta och hyllar sen Jane Törnqvist som i år förstärkt backlinjen.
– Jane har betytt jättemycket.Jag är överygad om att vårt försvarspel kommer vara bättre i år.
Torbjörn Nilsson är också medveten om fjolårsproblemen. Han berättar att de jobbat med att förstärka centrallinjen och att tre backar värvats för att höja försvarspelet. Förutom nämnda Jane Törnqvist är det Jenny Hallstenson och Amelie Rybäck, båda från degraderade QBIK. Rybäck är enligt Torbjörn den spelare som varit genomgående bäst i laget unde