– Som truppen och laget ser ut i dagsläget kan det vara en bra variant, säger Annica Svensson.
Som nykomlingslag gjorde Eskilstuna en jämn allsvensk säsong, 14 poäng under våren följt av 12 under hösten.
Grundtänket med 4-4-2 höll riktigt bra, när serien vände ökade också säkerheten i spelet som bollförande lag.
Viktiga signaler att ha med sig när riktlinjerna för det andra året i Damallsvenskan drogs upp.
– Tanken är att vi ska få mer tyngd offensivt. Fast ambitionen har varit att få upp yttrarna har det inte fungerat fullt ut. Gaelle (Enganamouit) som spelat forward mest har blivit ganska ensam, säger Annica Svensson och menar att silly season gett Eskilstuna ännu större möjligheter att hålla trycket uppe.
– Jag räknar Malin Diaz som nyförvärv med sin teknik. Både Olivia (Schough) och Glódís (Perla Viggósdóttir) är väldigt duktiga med boll, Petra (Larsson) är väldigt duktig på spelvändningar. Vi har fått in lite andra kvaliteter i laget.
Vad är utmaningarna i det nya systemet?
– Vi ska spela aggressivt försvarsspel över hela banan, det viktigaste är att man gör det fullt ut. Om vi inte är samspelta i vår press blir det stora ytor lite här och var.
Fortsatt slit gläder Svensson
Annica Svensson får se både bakåt och framåt, högerbacken blir yttermittfältare när 3-5-2 gäller.
– Att våga mer offensivt är den största skillnaden, i försvarsspelet börjar jag betydligt högre upp i banan. Tanken är fortfarande att jag ska kunna använda mitt aggressiva spel lika mycket som när jag spelar back.
Tur det, en försvarsplan utan en massa grovjobb hade den erfarna backklippan knappast kunna underkasta sig.
– Desto mer man får slita, desto mer tror jag man får springa, ler hon.
– Framförallt är det roligt att på äldre dagar spela högre upp i banan.
Två matchers test är allt Eskilstuna har i benen med nyformationen. Först 1-1 efter full tid mot Piteå i cupen, innan förlusten blev ett faktum på straffar. Därefter Djurgården och en rejäl urladdning, 5-0 i genrepet.
– Det vi presterade där var riktigt, riktigt bra. Vi vågade hålla i bollen högt upp i plan, var väldigt tillgängliga och hade mycket rörelse.
Linköping hemma på Tunavallen blir också en första koll på om fjorårets förbannelse släppt greppet om Eskilstuna. Åtta oavgjorda matcher var ”bäst” av alla lag i krysskolumnen.
– Hemma mot LFC (1-1) spelade vi bra men släppte in ett billigt mål ganska sent i matchen. I Linköping (0-0) fick vi jobba hårt för att få med oss poängen, alla slet och offrade sig för varandra.
Beslutet ligger hos tränaren
Den som offrat mest, åtminstone tid, för att arbeta fram en ny anfallsplan är tränaren Viktor Eriksson. Dagarna före premiären är beslutet om det blir tillagt 3-5-2 eller tryggt 4-4-2 hans.
– Vi får vad det blir på söndag. Framöver kan 3-5-2 hjälpa oss att inte bli för lättlästa och bli fast i någonting, säger han.
Annica Svensson ser potential när förändringen tas i bruk.
– Kan vi utveckla det spelet kan vi också trötta ut motståndarna på ett helt annat sätt, säger hon.
Söndag 17.00 Eskilstuna United – Linköpings FC