![Josefin Alfsson](https://www.damfotboll.com/wp-content/uploads/2023/07/j-alfsson200.jpg)
– Vi får inte lika bra tryck framför mål idag, vi måste få in mer folk på rätt positioner, säger Malmös mittfältare Therese Sjögran.
Djurgårdens IF DFF och LdB Malmö FC hade börjat damallsvenskan med helt olika resultat; Djurgården med två knappa förluster och utan gjorda mål, Malmö med två vinster och 7-1 i målskillnad. Och innan matchen mellan de båda lagen började på Kristinebergs IP var det mycket lite som talade för att mästarinnorna från 2004 skulle lyckas rubba årets favoriter, med Manon Melis och Kathryn Gill på topp.
Inte helt oväntat var det gästande LdB Malmö FC som började matchen bäst. Landslagsmittfältarna Therese Sjögran och Nilla Fischer tog tidigt ett grepp om mittfältet. Djurgårdens unga, orutinerade, mittfält hängde inte riktigt med när Malmö drog upp tempot. Efter dryga kvarten fick dock Djurgården tag i bollen bättre. De vågade kliva fram i närkamperna och van bollarna på mittfältet. Och båda lagen skapade otroligt fina chanser under den först halvleken. Och båda lagen kunde tacka – eller förbanna, man får själv välja – målvakterna för att ställningen i halvtid var 0-0.
– Det är ett Djurgården som står upp bra. Under första halvlek var det många snabba omställningar genom Sara Michel, som jag tycker är en väldigt bra spelare, säger LdB Malmös tränare Martin Sjöberg efter matchen och han får medhåll av Daniel Kalles Pettersson.
– Vi var starka i första, och ska göra mål där, suckar Djurgården-tränaren.
Under andra halvleken drogs tempot i matchen ned avsevärt. Therese Sjögran flyttades ut på kanten för att få fler bollar att jobba med. Chanserna fortsatte radas upp från båda håll, men Malmö saknade skärpan i avsluten och Djurgården hindrades av Thora Helgadottir. Sarah Michel, ny för säsongen i Djurgården, fick några riktigt fina lägen men Helgadottir stod ständigt i vägen.
Djurgården, som fortfarande inte spräckt målnollan framåt i årets allsvenska, tycks ha ett mycket lovande anfallspar i Michel och Lundh. Men trots klara chanser ville bollen inte in.
Och ju längre matchen led desto närmare kändes ett 0-0 resultat. Ologiskt och oväntat. En match där båda lagen skapar så många fina chanser ska inte sluta 0-0, hur bra än målvakterna spelar.
– Vi ska väl göra mål. Gör vi ett så rullar det på sen. Men vi måste göra mål också, säger en mycket besviken Emma Lundh efter matchen.
Och när det som såg ut att bli en 0-0 match, men som inte alls kändes som en 0-0 match, tickade upp mot 92 minuter kom målet som krossade Djurgårdens drömmar om poäng men samtidigt tog Malmö upp i toppen av damallsvenskan. Efter två hörnor kom ännu en hörna och i stöket framför mål fick Josefine Alfsson en fot på bollen. 1-0 i matchens absolut sista spark. Malmöspelarnas jubel visste inga gränser. Djurgårdspelarna å andra sidan skrek ut sin besvikelse när domaren satte pipan i munnen och förkunnade att matchen var över och slutresultatet skrevs till 0-1.
– Jag ska egentligen vara längre bak på hörnor. Men sen tänkte jag att, jag går in där och bara drämmer till den, säger målskytten och matchvinnaren Josefine Alfsson efter matchen.
Martin Sjögren LdB FC Malmös tränare är nöjd:
– Vi tar över i andra halvlek och jag tycker vi är värda att vinna, sätt över hela matchen.
– Det är fördjävligt att de får göra 1-0 i 92:a minuten. Det är fotboll, vad ska man säga? Säger en märkbart besviken Kalles Pettersson.