– Det är otroligt skönt att se hur alla spelarna jobbar tillsammans, sade Elisabet Gunnarsdottir.
KDFF-tränaren var nöjd med matchbilden, att hemmalaget kunde försvara ledningen som kom på tavlan efter 50 sekunder.
Resultatet som ledde till säsongens andra hemmatriumf och försvarsspelet över hela plan var andra glädjeämnen.
– När vi har bollen i anfall och tappar den, tar vi maxlöpningar och ger allt i alla situationer. Det är svårt att ta sig igenom det, sade ”Beta”.
Mia Carlsson och Sif Atladottir styrde och ställde helt och fullt i backlinjen, men Kristianstad hade fler som var villiga till hemjobb.
Så även Umeå IK, det var två försvarsstarka lag som ställde upp på Vilans IP.
Konturerna i UIKs dittills obesegrade defensiv, som bara släppt in ett mål på fem matcher, krackelerade dock omgående i den skånska försommarvärmen. Therese Andersson slog en långboll, fram till en bristfälligt bevakad Linnea Liljegärd i den första matchminuten.
– Hon har bra tillslag och det blir en perfekt boll. Sen ser jag det som ett misstag i deras backlinje, en mittback står kvar och den andra faller lite, sade målskytten.
Umeå hade gott om tid att samla ihop pusselbitarna och lägga rätt för sina framstötar efter målet. Men för att vända matchen behövdes ett fungerande passningsspel och det saknade gästerna nästan helt i första halvleken.
– Vi är ovana att spela på naturgräs, bolltempot blir lägre och vårt spel blir långsammare. Det gör det mer osäkert men vi ska kunna fixa det också, sade Umeå-tränaren Jonas Wikström som fick fortsätta att förklara varför det blev så tillknäppt.
– En stor bidragande faktor är att passningsspelet inte kommer upp i tempo, då får vi svårt att förflytta motståndarna och deras lagdelar.
Uppspelen och löpningarna var illa synkade och när Umeå använde marken för att ta sig fram var det stängt med den undermåliga passningskvaliteten på centralt mittfält.
Ett av de mindre lyckade försöken ledde till en kontringsrusch av Johanna Rasmussen men Emma Berglund hängde med ner och avstyrde på naturgräset.
– Så klart är det ovana med underlaget som gör att det tar tid för oss att komma in i det. Ytan vi vill komma runt på kanterna hittar vi inte förrän i slutet av andra, förklarade Umeå-backen.
De heta chanserna var få, Kristianstad skapade sparsamt för egen del men gjorde knappt något misstag på egen planhalva och försvarade sig komfortabelt till pausledning.
Genom att flytta upp Emmelie Konradsson en aning i plan och utnyttja ytorna på kanten kunde Umeå sedan öka tiden i anfall, men det var fortsatt ont om farligheterna.
Hedvig Lindahl behövde inte förta sig i KDFF-målet och var väl positionerad på ett par distansskott. Kristianstads förhoppningar att utöka ledningen höll sig till några omställningar som rann ut i sanden men ledningen var säker. Bortalaget oroade inte mer än till en handssituation i straffområdet slutet av stopptiden.
Domaren Linn Andersson såg allting från nära håll och såg inget regelvidrigt. Hon avfärdade också en situation där Umeå slog in bollen i första halvlek men Kristianstad fick frispark. Matchen slutade 1-0.
– Det hade kunnat sluta 1-1 om vi hade fått målet dömt med oss, jag tycker det var felaktigt från min sida, sade Emma Berglund.
Hade ni kunnat spela mer desperat?
– Jag tycker att vi försöker spela på desperation sista kvarten, men tyvärr blir det att vi söker långa bollar, sade en besviken lagkapten efter Umeås första förlust för säsongen.