
– Vi kommer inte till i sista tredjedelen. Sen släpper vi in för mycket mål, det hade varit skönt om vi kunnat hålla nollan, säger hon inför onsdagsmatchen mot serieledaren Eskilstuna United.
– Nu behöver vi ta poäng.
Trots den jämna tabellen förklarar en seger på de fem senaste matcherna varför Djurgården bara kunnat hävda sig till tionde plats.
Det är mer än resultaten som spökar kring Stockholms Stadion, startsträckan har varit betydligt längre än förra årets comeback med sjätteplatsen i Damallsvenskan.
– Det räcker att jag går till mig själv, jag har långtifrån presterat i varje match och kan tänka mig att andra sitter i samma sits. Vi jobbar varje dag, med att få igång andra och prestera själva, det är ett helt annat scenario än förra året då vi låg fyra efter några omgångar, säger Jalkerud.
Två mål – till noll poäng
Som forward kan hon glädjas åt att målskyttet kommit igång så smått. Samtidigt betydde varken säsongens första, när hon snurrade runt och blev fri från sin försvarare och sköt från nära håll mot LB 07, eller andra fullträff, i snävare vinkel men fortfarande inne i straffområdet hos Vittsjö någonting för poängutdelningen.
– Jag vill vara med och bidra och i de första omgångarna gick det inte stolpe in. Men jag var aldrig orolig för måltorka, jag skapade lägen och nu har jag också kunnat komma rätt i boxen och finna ytor, säger Jalkerud som gjorde nio strutar och etablerade sig ånyo som kapabel anfallare av allsvensk klass under 2016.
Hänger utdelningen ihop med bättre självförtroende?
– Ja, det är en känsla när man kommer in i boxen. Missar sätter sig lite omedvetet i huvudet och lägena känns plötsligt inte så självklara som de jag satte förra året. Sen hänger det förstås ihop med vilka bollar man får, men framförallt vill man hitta känslan, sätta dit den och få ett flow som forward. Hoppas att det kommer ännu mer, fortsätter Jalkerud och blickar åt fler håll i laget.
– Vi behöver få fler som det lossnar för, andra forwards och yttermittfältare. Kanske sitter det lite i huvudet, det blir bättre med fler matcher samtidigt som vi spelar tätt just nu.

Jalkerud gör sin sjunde säsong med DIF. När flyttkarusellen går i Stockholmsområdet – AIK, Djurgården och Hammarby kämpar om kommandot med vissa hopp mellan serierna är anfallaren en av dem som valt sida.
– Halva familjen, min mamma och halvbror är Djurgårdare och halva, pappa och min andra bror är Bajare. Under uppväxten var jag tvungen att välja och Djurgården har verkligen mitt hjärta, det är många som förknippar mig med klubben.
Tillhörigheten är viktig, samtidigt som Hammarby och Djurgården i högsta serien och desto fler lag längre ner i systemet får dela på spelarresurserna och talangerna som kommer fram.
Kan det vara idé att göra gemensam sak?
– I Stockholmsfotbollen krigar man dagligen för att få bra träningstider och många har jobb vid sidan av. Ett lag för de bästa tjejerna skulle säkert vara bra ekonomiskt, rivaliteten är inte lika stor på damsidan som för herrarna heller. Det är mer vi som är aktiva som kanske tänker, hur ska man kunna spela med Bajenspelare, men kanske är det ett sätt för att utmana de andra klubbarna, säger Jalkerud som tills vidare är en självklar stöttepelare hos järnkaminerna med kontrakt över 2018.
– Mitt mål är att få upp Djurgården i övre delen av tabellen. Sen stänger jag inte några dörrar för andra klubbar, utanför Stockholm men det handlar om mer än fotboll om man ska flytta, att lämna allt man har här.
Andra aspekter andas inte samma kontinuitet. Från och med 2014, då 28-åringen återvände från norska Avaldsnes har Djurgården bytt tränare varje år.
– Det är ju inte jättekul med alla byten, jag hade hellre sett långsiktighet i klubben. Jag och tjejerna var nöjda med Yvonne (Ekroth) förra året men hon valde något annat. Sen är det inget ont mot Joel (Riddez) som kommit in.
Årets huvudtränare har den egna spelarkarriären tydligast i minne av ledarna som Mia Jalkerud haft i Djurgården. Eller, om så man vill – Joel Riddez har tagit över som relativt färsk i tränarskrået.
– Han är väldigt noga med sin spelidé men har inte erfarenhet av ett gamla på högsta nivå. Någonstans ska man börja, han har bra idéer. Dessutom har han Djurgårdshjärta, det är viktigt när man bygger lag och något för klubben att ta vara på, säger Jalkerud.
Som lagikon har hon sedan länge fattat grejen med klubbkänsla.
Onsdag 19.00 Djurgårdens IF – Eskilstuna United
Mia Jalkeruds tränare i Djurgården
2008 Anders Johansson
2011-2012 Patrik Eklöf
2014 Carl-Åke Larsen
2015 Mauri Holappa
2016 Yvonne Ekroth
2017 Joel Riddez
Text: Fredrik Hasselgren
Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån