Kanada gjorde första målet och höll i USA i schack fram till paus. Vad som hände därefter låter sig inte beskrivas med lika få ord, allt hände när båda lagen ökade intensiteten och framförallt Kanada visade att man tagit stora steg i utvecklingen det senaste året.
I genrepet för en dryg månad sedan, innan lagen gjorde resan över Atlanten, vann USA en jämn tillställning med 2-1. Nu stod de nordliga grannarna så när i vägen för en finalplats för Pia Sundhages landslag.
Allting började förvisso med bekant amerikansk aggressivitet. Nästan tio minuter där Kanada knappt tog sig över mittlinjen, förlorade bollen tidigt medan Megan Rapinoe matade bollar in i straffområdet.
För Kanadas del dröjde det en stund innan självförtroendet i passningsspelet började synas, bättre tålamod i att bygga anfallen jämnade ut matchen och när USA sänkte tempot något utnyttjade motståndarna sin första riktiga chans optimalt.
Melissa Tancredi sprang i djupled mitt i första halvleken, passade vidare med en snabb bollberöring till Christine Sinclair som drog runt och sparade sitt skott tills siktet var inställt på ena hörnet bakom Hope Solo.
Det var inte den välförtjänta sortens ledningsmål som gav Kanada 1-0 men laget arbetade hårt retroaktivt för att kompensera och hålla undan.
USA mötte ett strukturerat försvarsspel och hade svårt att komma igenom. Närmast före paus var Alex Morgan med en nick som hade gått in om den gått på mål plus ett försök till språngnick från Abby Wambach – men 1-0 stod sig efter de inledande 45 minuterna i Manchester.
USA pressade på med förnyad frenesi i andra halvlek och kvitteringen kom snabbt.
Megan Rapinoes fina tillslag låg bakom allt när bollen gick direkt i mål på en hörna till 1-1, en skruv som ingen såg och målvakten Erin MacLeod blev snarast förhindrad att gå emellan när backarna hindrade henne och inte bollen.
Rapinoe stod ut som en av matchens bättre spelare och gjorde också ytterligare ett mål för USA i matchen, ett otagbart skott till 2-2.
Hetast av alla var emellertid Christine Sinclair, med kliniskt rena avslut och iskalla bollbehandlingar i kring skottögonblicken. Tre gånger gav hon Kanada ledningen, de två sista med strålande huvudspel. Precis lika lysande var förarbetet som gjordes av bland annat Melissa Tancredi när USA tog risken med bara tre spelare i backlinjen.
Det sista övertaget höll emellertid inte länge, Megan Rapinoe fick visserligen inte bollen på mål vid en indirekt frispark med 15 minuter kvar av ordinarie speltid. Däremot nuddade bollen armen på en kanadensisk försvarsspelare och kampens norska domare Christina Pedersen beslöt sig för att peka på straffpunkten. Därifrån var Abby Wambach orubblig med 3-3.
Under förlängningen hade USA:s fysfenomen en chans att avgöra med en ribbträff. Men Kanada höll samma nivå i närkamperna och fortsatte att forcera.
En oviss straffsparksläggning stundade – men Alex Morgan ville annat. Ren vilja på nicken till 4-3 tog laget till sin femte raka OS-final.
Å andra sidan en tung förlust för Kanada som kämpade och briljerade om vartannat. Så nära finalen, nu väntar istället två och ett halvt dygn för att ladda om och fullfölja medaljförhoppningarna i bronsmatchen.
