– Det känns bra. Man är lite osäker på formen med försäsong och allting, utifrån det var kul att känna sig hyfsat kvick i benen. Det var det man önskar för att på något sätt visa vägen, sade hon.
Redan efter åtta minuter hade Schelin vänt upp och ner på perspektiven, tagit matchen från det som i värsta fall skulle bli en lång, ansträngande jakt på det viktiga ledningsmålet till en succéstart med nätkänning.
– Jätteskönt, log hon.
Och i leendet fanns viss lättnad över att ha gjort skillnad tidigt.
– Det är alltid en osäkerhet att möta Polen när de får spela hemma. Det smäller och är tufft och de växte senast när vi inte får in ett mål.
Det polska försvaret lyckades förvisso, med viss hjälp av Sveriges något mer avvaktande hållning till öppnande löpningar och mindre bra slagna passningar hålla kvar 0-1 på tavlan fram till paus. Sedan tog det fart igen och Schelin fortsatte sin målmedvetna satsning som ständigt orosmoment.
Allt efter en uppryckning med entusiasmerande halvtidssnack.
– Det handlar bara om att fortsätta lira. Jobbet vi gjorde i första ger resultat i andra, de blir trötta och vi kunde vila lite mer boll.
Ytterligare ett mål och en assist befäste Lotta Schelins tyngd i matchen, och Sveriges tyngd i kvalgruppen.
– Skönt för laget att göra mål och skönt för laget att hålla nollan. Även om tre poäng var det viktigaste kan vi inte säga något annat än det var positivt att kunna VM-kvalhösten på det här sättet, sade hon i kvällsdunklet.
Det finns all anledning att se desto mer ljust på avslutningen, två matcher i Göteborg.
– Vi kan åka till Göteborg och vara lite mer avslappnade, inte behöva ha kniven på strupen.
Allt sagt om Polen-matchen när ytterligare tre poäng rasslade in för Sverige. Och Lotta Schelins två mål tog henne till sammanlagt 69 i blågult. Påminnelserna kommer allt tätare när hon närmar sig Hanna Ljungbergs rekord, 72 mål.
– Jag kan inte riktigt undgå att veta om det. Jag hoppas att jag har några år kvar och ska kunna trycka in tre mål. Om det blir nu eller senare, jag är iallafall ganska avslappnad i det, sade hon till sist.
