Lotta Schelin hade en tung fotbollsmånad fylld av skador och sjukdomar i bagaget när hon landade i Portugal för Algarve Cup. Väl på plats missade hon premiärmatchen mot Danmark men var tillbaka mot USA. I matchen mot de regerande olympiska mästarna blev Schelin segerskytt och kom ett mål närmare Hanna Ljungbergs målrekord i landslaget.
– När jag gjorde 62 så pratade vi om det, att det var tio kvar upp till Hanna Ljungberg och att Pia har ett färre. Men jag sitter inte och bockar av och räknar. Jag tror och hoppas att får jag vara skadefri så slår jag det, säger Lotta Schelin när damfotboll.com får en intervju med henne.
Schelin menar att hon inte tänker så mycket på det där rekordet. Ibland blir hon påmind, men hon funderar inte på det i den dagliga träningen och det är inget mål hon ser framför ögonen varje gång det nalkas landskamp.
– Jag är rätt mycket här och nu, så jag tänker inte så mycket på det. Jag tror att om jag jobbar hårt idag så, en dag är jag där och då är det skithäftigt.
Men att slå ett sådant rekord är ju att skriva in sig i historieböckerna och ”bli odödlig” som fotbollsspelare, menar du att du aldrig tänker på det?
– Det hade varit skithäftigt. Om jag är skadefri så har jag några år kvar, då har jag lite tid på mig att trycka in några baljor – det är min förhoppning. Men det är inget jag strävar efter. Det blir ett plus. Jag känner mig stolt och nöjd över det jag gjort hittills och kan motivera mig utan att behöva fokusera på rekord.
Ganska olikt hur Zlatan Ibrahimovic snackar om herrarnas målrekord alltså?
– Hahaha, ja, jo. Jag tror inte att vi har exakt samma sätt att ta oss framåt, men det betyder ju inte att man inte kan uppnå samma saker – men man kan gå olika vägar.
